Pontus Leander
Pontus Adalbert Leander, född 18 september[1][2][3] 1872 i Holsljunga i Älvsborgs län, död 12 augusti 1935 på Capri,[4] var en svensk orientalist och professor.
Pontus Leander var son till organisten och folkskolläraren Peter Leander (1836-1892) och Anna Maria Leander (1840-1877), född Tham. Han gifte sig 1906 med Jenny Johansson, dotter till handlanden Johan Niklas Johansson och Helena Pettersson. De fick barnen Gudrun (1908), Folke (1910) och Sture (1912).[2]
År 1891 tog Leander studentexamen vid Högre latinläroverket i Göteborg, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1894, filosofie licentiat 1902 och 1903 blev han filosofie doktor och 1903 docent i assyriologi vid Uppsala universitet samt 1910 docent i assyriska och hebreiska språk där. Han blev adjunkt vid Lunds högre allmänna läroverk 1910 och 1917 professor i semitiska språk vid Göteborgs högskola.[2] Han var ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och 1930 akademiens ordförande.
Leander was buried on the Non-Catholic Cemetery in Capri[5]
Bland hans skrifter märks Über die sumerischen Lehnwörter im Assyrischen (1903), Hebreisk grammatik (1911), Historische Grammatik der hebräischen Sprache des Alten Testamentes (1922, tillsammans med Hans Bauer) samt Laut und Formenlehre des Ägyptisch-Aramäischen (1928).[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ [a b c] 1872 års män, porträtt och biografier utgivna av N.S. Lundström, Stockholm 1927, s. 113.
- ^ Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2013-03-01
- ^ [1]
- ^ Dieter Richter, 'Il giardino della memoria. Il cimitero acattolico di Capri', Capri 1996, p.157
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1092
- Göteborgare 1923. Biografisk uppslagsbok. Hugo Brusewitz aktiebolags förlag, Göteborg 1923
- Leander, Pontus i Vem är det 1933