Per Grape
| Per Grape | |
| Född | 9 januari 1752[1] Jukkasjärvi församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 december 1810[1] (58 år) Jukkasjärvi församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Jukkasjärvi församling (1804–1810)[1][2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1823–1823)[2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1830)[3][2] | |
| Barn | Isak Grape (f. 1779) Zacharias Grape (f. 1785) |
| Föräldrar | Isak Grape[4] Margareta Fjellström |
| Släktingar | Erik Grape (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Per Grape, född 9 januari 1752 i Jukkasjärvi socken, död 7 december 1810 på samma plats, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Per Grape var son till skolmästaren Isak Grape och Margareta Fjellström samt därigenom dotterson till Pehr Fjellström. Grape blev 1770 student vid Uppsala universitet och disputerade pro exercitio 1773. Han prästvigdes 4 september 1774 till nådårspredikant i Nedertorneå församling. Grape blev skolmästare i Jukkasjärvi 12 april 1775 och avlade pastoralexamen 3 december 1783. Han utnämndes 18 april 1804 till kyrkoherde i Jukkasjärvi församling och avled där 1810.[5]
Grape översatte Erik Pontoppidans Trosspegel och William Asshetons Tal om dödssängs bättring till finskan.[5]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Grape var gift med Anna Margareta Hackzell (1749–1795). Hon var dotter till kronofogden Anders Hackzell och Anna Katarina Plantin i Luleå. De fick tillsammans barnen Isak Grape (1776–1776), lantmätaren Anders Grape (1777–1810), kyrkoherden Isak Grape (1778–1855) i Piteå, Margareta Grape (1780–1857), Katarina Grape (1781–1853) som var gift med ekonomidirektören Nils Ekström, Per Grape (1783–1783), Ulrika Sofia Grape (född 1784) som var gift med komministern Anders Forsell i finska Nedertorneå, kyrkoherden Zacharias Grape (1785–1847) i Överkalix, Erik Grape (1785–1796), Brita Kristina Grape (1787–1857), Johanna Magdalena Grape (1790–1851), Anna Agatha Grape (1791–1879) och Maria Elisabeth Grape (1794–1795).[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Disp. explicans notionem verbi, Coloss. 2: 18 praes. J. Floderus, Uppsala 1773.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1923, s. 49, Per Grape, läs online, läst: 22 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Grape, släkt, kh Per G (1752—1810) i Jukkasjärvi (Nb), läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Grape, släkt, son prosten Isak G (1779—1855) i Piteå, läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Grape, släkt, kh Per G (1752—1810) i Jukkasjärvi (Nb, läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 49. Libris 490179