Oiratiska

Från Wikipedia
Oiratiska
ᡆᡕᡅᠷᠠᡑ ᡘᡄᠯᡄᠨ Oirad kelen
Talas iMongoliet, Ryssland, Kina, Kirgizistan [1]
RegionChovd, Uvs, Bajan-Ölgij, Kalmuckien, Xinjiang, Qinghai
Antal talare360500 (2010)[2]
SpråkfamiljOiratiska
kyrilliska (Ryssland), kinesisk ”klarskrift” (Kina)
Språkkoder
ISO 639‐1639-2
ISO 639‐2639-3
ISO 639‐3xal
SILxal
En karta som visar oiratiskans utbredning utanför Kalmuckien. Utbredningen enligt Svantesson m.fl. (2005).

Oiratiska, eller på mongoliska ᡆᡕᡅᠷᠠᡑ ᡘᡄᠯᡄᠨ Oirad kelen, är ett mongolspråk som talas som modersmål av drygt 350000 människor, framför allt i Kalmuckien.[2] Gränsdragningen mellan oiratiskan som ett eget språk eller som en dialekt till mongoliskan är inte klart fastställd bland forskarna.[3][4][5]

Oiratiska talas i västra Mongoliet[6] och nordvästra Kina, främst i Xinjiang och i Ryssland vid Kaspiska havet.[7] Oiratiskan är hotat språk i alla tre länderna.


Dialekter[redigera | redigera wikitext]

I Mongoliet finns det sju oiratiska dialekter.[8]

  1. Dörbet
  2. Bayat
  3. Torgut – som är den största dialekten[6][1]
  4. Uriankhai
  5. Ööld
  6. Zakhchin
  7. Khoton

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Oirat language, 25 augusti 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svantesson et al. 2005, s. 148.
  2. ^ [a b] Lewis, M. Paul (red.) (2009). ”Kalmyk-Oirat – A language of Russian Federation” (på engelska). Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version. http://www.ethnologue.com/language/xal. Läst 11 november 2014. 
  3. ^ Birtalan 2003, s. 212.
  4. ^ Sanžeev 1953.
  5. ^ Sečenbaγatur et al. U Ying ǰe.
  6. ^ [a b] Sečenbaγatur et al. U Ying ǰe, s. 396-398.
  7. ^ Bläsing 2003, s. 229-247.
  8. ^ Coloo 1988, s. 1-6.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Birtalan, Ágnes (2003). Oirat i Janhunen 
  • Bläsing, Uwe (2003). Kalmuck i Janhunen 
  • Juha Janhunen (red.) (2003). The Mongolic languages. Routledge, London 
  • Coloo, Ž. (1988). BNMAU dah’ mongol helnii nutgiin ajalguuny tol’ bichig: oird ayalguu. ŠUA, Ulaanbaatar 
  • Sravnitel’naja grammatika mongol’skih jazykov. Akademija nauk SSSR, Moskva. 1953 
  • Mongγul kelen-ü nutuγ-un ayalγun-u sinǰilel-ün uduridqal. 2005 
  • Jan-Olof Svantesson, Anna Tsendina, Anastasia Karlsson, Vivan Franzén (2005). The Phonology of Mongolian. New York: Oxford University Press