Mönsterås kommun

Mönsterås kommun
Kommun
Mönsterås station
SloganHär mås i Mönsterås
Kommunens vapen.
Mönsterås kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortMönsterås
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd13 134 ()[2]
Areal941,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land598,67 kvadratkilometer[3]
- därav vatten342,75 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet21,94 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°02′00″N 16°27′00″Ö / 57.033333333333°N 16.45°Ö / 57.033333333333; 16.45
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Oskarshamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0720[4]
Anställda1 475 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0861[6]
GeoNames2691406
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Mönsterås kommun är en kommun i Kalmar län belägen i östra Småland intill Kalmarsund. Centralort är Mönsterås.

Kommunens yta är till största del klädd med skogsmark. Norra delen genomkorsas av Emån och längs kusten finns en skärgård bestående av fler än 300 öar. Majoriteten av kommunens arbetstillfällen finns i centralorten och Blomstermåla. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tillverkningsindustri och servicenäringar. Sedan kommunen bildades har invånarantalet legat stadigt kring &&&&&&&&&&013000.&&&&&013 000 personer.

Fram till början av 1990-talet var Socialdemokraterna det största partiet i kommunfullmäktige, men därefter har Centerpartiet varit största partiet fram till valet 2018 då Socialdemokraterna återigen blev största partiet. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Alliansen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Fliseryd, Mönsterås och Ålem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Samtidigt bildades köpingskommunen Mönsterås köping

Pataholms municipalköping inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1953/1954.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Mönsterås landskommun i köpingen medan övriga indelningar kvarstod.

Mönsterås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Mönsterås köping. 1974 införlivades Fliseryd och Ålems kommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vägarna i Mönsterås kommun växte fram längs rullstensåsarna som går från inlandet ut mot Östersjön. Ålem och Blomstermåla ligger på Högsbyåsen medan Mönsterås ligger på och omkring Mönsteråsåsen. Även Emån och Alsterån som rinner genom kommunen var viktiga ingredienser för att bebyggelse skulle uppstå i de här trakterna. Inom kommunen finns 300 öar större än 0,5 tunnland och därtill kommer långt fler kobbar och skär.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av kommunens yta utgörs av morän klädd med barrskog. Den yta som används för odling finns primärt kring centralorten. I norra delen av kommunen finns variationsrika våtmarker kring Emån. Öarna i kommunens skärgård har i norr en berggrund av urberg och är till stor del täckt med flack hällmark. Öarna i den södra delen av skärgården har istället en berggrund av sandsten som är täckt med morän och delvis bevuxen med ädellövskog.[9]

Kuststräckan i Mönsterås kommun uppgår till drygt 150 kilometer.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Mönsterås kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,5 %)
  Skog (72,9 %)
  Öppen myrmark (1,2 %)
  Jordbruksmark (13,3 %)
  Övrig mark (8,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns fem naturreservat i Mönsterås kommun.[11] Av dessa finns två naturreservat på öar i Östersjön. Reservatet Lövö inkluderar ön med samma namn liksom närliggande skär. Reservatet bildades 1973 och inkluderar grova ekar, björkar och en stort antal grova, hamlade lindar. Hamlingen är en tradition som fortfarande hålls vid liv både för behålla traditionen men också för att bibehålla landskapsbilden.[12] Vållö är ett naturreservat som bildades 1973 och utökades 2020. Reservatet inkluderar huvudön Husön samt ett 80-tal öar, holmar och skär. Det beskrivs av Länsstyrelsen i Kalmar län som "ett stycke unik moränskärgård vid smålandskusten".[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Fliseryds församling, Mönsterås församling och Ålems församling.

Distrikt (socknar) inom Mönsterås kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14] Fliseryd, Mönsterås och Ålem.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Mönsterås kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Mönsterås &&&&&&&&&&&04998.&&&&&04 998
2 Blomstermåla &&&&&&&&&&&02380.&&&&&02 380
3 Timmernabben &&&&&&&&&&&01357.&&&&&01 357
4 Fliseryd &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716
5 Oknö &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiet hade egen majoritet under mandatperioden 2002–2006.[15] Den påföljande mandatperioden fortsatte Centerpartiet styra, denna period i koalition med Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2010–2014, mandatperioden 2014–2018 och mandatperioden 2018–2022.[16] Koalitionen behöll makten även efter valet 2022, men denna period i minoritet.[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022:

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Jens Robertsson S Lars Hollner C Agnetha Lundberg [18]

Mandatfördelning i Mönsterås kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 1970 till och med valet 1988 var Socialdemokraterna det största partiet i Mönsterås kommun. Sedan kommunvalet 1991 har Centerpartiet varit det största partiet i Mönsterås kommun.[15]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702167325
2167325
3587,6
278
197332313226
32313226
4991,4
427
197632313226
32313226
4992,0
3514
197932311327
32311327
4991,3
3415
1982324110128
3241028
4991,5
3613
1985321210328
321210328
4989,6
3712
1988318217225
318217225
4987,6
3613
1991316121134
3162134
4986,6
3316
1994219122113
219223
4987,9
3019
1998316123123
3162323
4980,66
2623
2002216125122
2162522
4980,22
2623
2006217123123
2172323
4981,15
2524
20102181220123
21822023
4983,86
2821
20142171520112
2175202
4985,48
2622
2018115819123
1581923
4986,22
2524
2022217912144
21791244
4983,73
2524
  • I valet 2014 blev 1 mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Mönsterås kommun har 13 ledamöter. Mandatperioden 2022–2026 tillhörde fem av dessa Socialdemokraterna, fyra Centerpartiet och två Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna och Moderaterna hade en ledamot vardera. Mandatperioden presidium visas nedan:[19]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Anders Johansson S Robert Rapakko M Åsa Ottosson

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022:

Nämnd

Ordförande

Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden[20] C Jacqueline Doohan S Lene Hollner KD Madeleine Rosenqvist
Byggnadsnämnden[21] C Ann Petersson S Lars Johansson
Föreningsnämnden[22] C Tomas Bergstedt S Göte Hägerström
Kulturnämnden[23] C Magnus Gustafsson S Kerstin Beckman Danielsson
Miljönämnden[24] C Roland Åkesson S Håkan Johansson
Socialnämnden[25] C Agneta Landberg S Renée Solstad M Åsa Ottosson
Valnämnden[26] C Sara Widerström S Kristina Nyman

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Centralorten samt Blomstermåla var i början av 2020-talet två orter där majoriteten av kommunens arbetstillfällen fanns. Det lokala näringslivet dominerades av tillverkningsindustri och servicenäringar varav Södra Cell AB Mönsterås Bruk, tillverkare av sulfatmassa och bränslepellets, var det största företaget. Bland andra större företag återfanns BE-GE Stece AB som tillverkar fjädrar för industriellt bruk och AB Mönsterås Metall som sysslar med gjutgodstillverkning.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

  • Vägförbindelse: E22 och Riksväg 34 går genom Mönsterås kommun.
  • Tågförbindelse: Krösatågen har en av sina stationer i Blomstermåla
  • Bussförbindelse: Busstation i Mönsterås varifrån både regionala bussar och långfärdsbussar utgår(bl.a. två dagliga turer till Stockholm).
  • Flygförbindelse: Närmsta flygplats är Kalmar Airport cirka 4–5 mil från Mönsterås kommun.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns ett gymnasium, Mönsteråsgymnasiet[27] som 2023 erbjöd åtta nationella gymnasieprogram och fyra introduktionsprogram.[28]

År 2022 hade 17 procent av kommunens invånare i åldersgruppen 25-64 år minst 3 års eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 30,3 procent.[29]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 13 134 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 176:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Mönsterås kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 398
1975
  
13 036
1980
  
13 135
1985
  
12 999
1990
  
13 182
1995
  
13 449
2000
  
13 227
2005
  
13 103
2010
  
12 909
2015
  
13 144
2020
  
13 264

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns Kronobäcks klosterruin, som Länsstyrelsen i Kalmar län skriver är "den enda platsen i Sverige där man kan se tydliga spår efter johanniternas verksamhet". Ordern bedrev från slutet av 1400-talet ett kloster där med tillhörande hospital för gamla och sjuka. Numer är endast ruiner kvar av den ursprungliga verksamheten.[31]

Kronobäcks klosterruin 2006.

År 2023 fanns fem byggnadsminnen i Mönsterås kommun. Dessa var:[32]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld, genom ett sänkt mantelsnitt, utformat som fjällskura, delad av rött och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det röda fältet.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och fastställdes för Mönsterås landskommun 1955. Vapnet övertogs av Mönsterås kommun vid bildandet, då övriga landskommuner saknade vapen.

På vapnet symboliserar mantelsnittet den ås på vilket Mönsterås kyrka och marknadsplatsen varit belägen sedan medeltiden. Korset symboliserar Johanniterklostret i Kronobäck från 1480-talet.

Logotyp[redigera | redigera wikitext]

Mönsterås kommun har och sedan 1998 en kommunlogotyp som består av tre delar: ett fartyg, kommunvapnet och en banderoll.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Mönsterås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6nster%C3%A5s. Läst 13 augusti 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2023. 
  12. ^ ”Lövö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/lovo.html. Läst 13 augusti 2023. 
  13. ^ ”Vållö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/vallo.html. Läst 13 augusti 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ [a b] Enligt SCB och Valmyndighetens uppgifter
  16. ^ ”Fortsatt samarbete inom Alliansen”. Barometern. 25 september 2018. https://www.barometern.se/monsteras/fortsatt-samarbete-inom-alliansen/. Läst 13 augusti 2023. 
  17. ^ Kalmar, P4 (20 oktober 2022). ”Beskedet: Alliansen fortsätter styra i Mönsterås – i minoritet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/beskedet-alliansen-fortsatter-styra-i-monsteras-i-minoritet. Läst 13 augusti 2023. 
  18. ^ [1], Kommunfullmäktiges ledamöter - Mönsterås kommun.
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. Mönsterås kommun. https://www.monsteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 13 augusti 2023. 
  20. ^ [2] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Barn- och utbildningsnämnden - Mönsterås kommun.
  21. ^ [3] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Byggnadsnämnden - Mönsterås kommun.
  22. ^ [4] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Föreningsnämnden - Mönsterås kommun.
  23. ^ [5] Arkiverad 26 december 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kulturnämnden - Mönsterås kommun.
  24. ^ [6] Arkiverad 25 december 2016 hämtat från the Wayback Machine., Miljönämnden - Mönsterås kommun.
  25. ^ [7] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Socialnämnden - Mönsterås kommun.
  26. ^ [8] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Valnämnden - Mönsterås kommun.
  27. ^ ”Gymnasium”. Mönsterås kommun. https://www.monsteras.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasium/. Läst 13 augusti 2023. 
  28. ^ ”Våra utbildningar”. https://www.monsterasgymnasiet.se/vara-utbildningar/. Läst 13 augusti 2023. 
  29. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 13 augusti 2023. 
  30. ^ ”Folkmängd efter region och år”. SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/. Läst 21 juli 2023. 
  31. ^ ”Kronobäck”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/kronoback.html. Läst 13 augusti 2023. 
  32. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 augusti 2023. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Wingborg, Olle (2015). Litteraturen om Mönsterås : en kommun i östra Småland. Smålands bibliografi, [0280-7785] ; 17. [Hägersten]: Olle Wingborg. Libris 17845222. ISBN 9789163775260 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]