Större delen av kommunen utgörs av ett flackt sluttande urbergsområde, längst i norr övergår det dock i ett sprickdalslandskap. Den inre delen av kommunen är klädd med morän och bevuxen med barrskog med inslag av lövskog. Till kommunen hör Oskarshamns skärgård med omkring 6 000 öar. Kommunen har en lång industritradition och Oskarshamns hamn har också varit viktig för det lokala näringslivet.
Fram till 1975 var befolkningstrenden positiv men vände därefter och befolkningen minskade sakta. Sedan 2015 har trenden återigen varit positiv.
Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. Mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Moderaterna.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Figeholms köping i Misterhults landskommun medan kommunerna i övrigt kvarstod oförändrade.
1967 införlivade staden landskommunerna Döderhult, Kristdala och Misterhult. Oskarshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oskarshamns stad.[7]
1972 överfördes till Oskarshamns kommun och Kristdala församling ett område med 236 invånare och en areal av 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, från Tuna församling i Vimmerby kommun.[8]
Större delen av kommunen utgörs av ett flackt sluttande urbergsområde, längst i norr övergår det dock i ett sprickdalslandskap. I nordvästra delen når de högsta partierna drygt 100 meter över havet. Berggrunden består till största delen av granit men vid sjön Hummeln och i södra delen av kommunens skärgård finns sedimentära bergarter som kalksten och sandsten. De inre delarna av kommunen är klädd med morän och bevuxen med barrskog med inslag av lövskog. Vid sjön Götemar och I anslutning till Virån finns rullstensåsar.[10]
Oskarshamns kommun är med sina omkring 6 000 öar Sveriges fjärde örikaste kommun efter Norrtälje, Värmdö och Östhammar.[11]
10 sjömil utanför Oskarshamn ligger nationalparken Blå Jungfrun också kallad Blåkulla. Det är en 86,5 meter hög klippö dit häxorna enligt sägnen flyger på skärtorsdagen.
År 2020 bodde 85,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det sju tätorter i Oskarshamns kommun.[17] Centralorten är Oskarshamn.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2020.
I Oskarshamns kommun styr en koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna sedan valet 2018. Socialdemokraterna har sedan 1930 styrt kommunen och alltid innehaft ordförandeskapet i kommunstyrelsen.[18]
Kommunen har en lång industritradition. I början av 2020-talet dominerade företag som Scania CV AB som tillverkar lastbilshytter, Saft AB som tillverkar ackumulatorer, Elajoföretagen inom elbranschen och ABB AB Figeholm som tillverkar isolationsmaterial. På Simpevarpshalvön finns OKG Aktiebolag som driver Oskarshamnsverket och som är ansvarig för driften av Svensk Kärnbränslehantering AB som har ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Hamnen har också varit viktiga för det lokala näringslivet.[10]
Kommunen genomkorsas av Europaväg 22 frå n söder till norr och Riksväg 23 Från väster in mot centralorten. Genom kommunen löper även järnvägen Nässjö–Oskarshamn.[10]
Järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn började byggas 1869 och den första sträckan blev Berga–Oskarshamn och 1873 kunde invånarna i Eksjö ta tåget till Nässjö och tvärt om. Året därpå stod banan klar i sin fulla sträckning mellan Nässjö och Oskarshamn. Den var en av Sveriges tidiga enskilda järnvägar och var i privat drift fram till 1946 då banan förstatligades och Statens järnvägar tog över. Från april 2005 till december 2011 var sträckan Berga–Oskarshamn utan trafik men i december 2011 återupptogs persontrafiken även på den del av sträckan. Fram till december 2014 trafikerades sträckan i sin helhet, men därefter har persontrafiken på sträckan varit helt still. I november 2018 gick färre än 10 avgångar på sträckan Nässjö–Eksjö per dag. På resten av sträckan gick det inga persontåg alls.[24]
Blasonering: Sköld fyrstyckad: 1. i blått fält hans Maj:t Konung Oskar I:s monogram av guld; 2. i fält av guld ett blått ankare; 3. i fält av guld en blå merkuriestav; 4. i blått fält ett ymnighetshorn av guld.
Sedan köpingen Döderhultsvik år 1856 blivit stad fick orten ett nytt namn efter den regerande konungen, vars monogram också infogades i stadsvapnet. I övrigt framställdes vapnet under åren i olika varianter tills det fastställdes för Oskarshamns stad1942. Landskommunerna Döderhult och Misterhult antog under 1950-talet egna vapen. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för den nya kommunen i PRV år 1974.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Döderhults landskommun
Misterhults landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Oskarshamns kommun.
