Myrfåglar
| Myrfåglar | |
 Tvåfärgad myrfågel (Gymnopithys leucaspis) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Myrfåglar Thamnophilidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thamnophilidae | |
| Auktor | Swainson, 1824 |
| Utbredning | |
 Global utbredning (i grönt) | |
| Släkten | |
| Cirka 45 | |
| Synonymer | |
| Egentliga myrfåglar | |
Myrfåglar (Thamnophilidae), är en mycket stor familj av tättingar som återfinns i subtropiska och tropiska Central- och Sydamerika, från Mexiko till Argentina. Det finns mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och familjen omfattar arter som bär trivialnamnen myrtörnskator, myrfåglar, myrvireor, myrsmygar och eldögon. De är besläktade med myrtrastar, myrpittor, tapakuler, månbröst, knottfåglar och ugnfåglar.
Myrfåglar är generellt små fåglar med rundade vingar och kraftiga ben. Deras fjäderdräkt består oftast av dovt gråa, vita, bruna och roströda färger, och de uppvisar sexuell dimorfism både vad gäller färger och teckning. Vissa arter varnar rivaler genom att visa upp vita fjäderpartier på ryggen och skuldrorna. Merparten har kraftiga näbbar och de flesta har en nedåtböjd näbbspets.
Flertalet lever i skogsbiotoper, men vissa återfinns i andra biotoper. De lever främst av insekter och andra leddjur, men vissa tar även mindre ryggradsdjur. Flertalet tar sina byten i skogens undervegetation eller något högre upp men ett fåtal födosöker också uppe i trädkronorna eller direkt på marken. Vid födosök bildar många arter blandflockar med andra arter.
Myrfåglar lever i monogama förhållanden, bildar par som varar hela livet och är territoriella. De lägger vanligtvis två ägg i ett bo som antingen är upphängt i grenar eller placeras på en gren, stubbe eller kulle på marken. Båda föräldrarna ruvar äggen och tar hand om och matar ungarna i boet. När ungarna är flygga tar föräldrarna hand om den ena ungen var.
Åtta arter kategoriseras som starkt utrotningshotade på grund av mänsklig påverkan, tre arter akut. De är dock inte utsatta för vare sig burfågelsjakt eller annan typ av jakt. Det huvudsakliga hotet mot arterna utgörs av förlust och fragmentisering av habitatområden, vilket i sin tur bland annat leder till ökad bopredation.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Myrfågelfamiljen Thamnophilidae behandlades tidigare som underfamiljen Thamnophilinae inom den mycket stora familjen Formicariidae, som även omfattade myrtrastar och myrpittor. Då kallades familjen "myrfåglar" och arterna inom Thamnophilinae kallades "egentliga myrfåglar". I denna artikel syftar myrfåglar på familjen Thamnophilidae.
Thamnophilidae urskildes från Formicariidae, som idag endast består av myrtrastar, på grund av upptäckten av skillnader i strukturen på bröstbenet (sternum) och s9yrinx, och på grund av resultaten från Sibley och Ahlquists undersökning av DNA-DNA hybridisering.[1][2] Myrfåglarna ingår i infraordningen subosciner.
Familjen består av mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och omfattar arter som bär trivialnamnen myrsmygar, myrvireor, myrfåglar och myrtörnskator vilket refererar till deras storlek – som ökar i denna ordning, men med vissa undantag – och inte till någon morfologisk likhet med vireor, törnskator, och så vidare. Dessa trivialnamn återspeglar heller inte familjens inre systematik. Sentida DNA-studier[3] har kullkastat tidigare teorier om släktskap arterna emellan. Detta har lett till att flera stora släkten, bland annat Myrmeciza, delats upp i ett antal mindre.
Släkten inom familjen[redigera | redigera wikitext]
Listan nedan följer IOC.[4]
Underfamilj Euchrepomidinae[redigera | redigera wikitext]
- Euchrepomis – fyra arter myrsmygar, tidigare i Terenura
- Myrmornis – praktmyrfågel
- Pygiptila – fläckvingad myrtörnskata
- Thamnistes – två arter myrtörnskator
Underfamilj Thamnophilinae: myrtörnskator och närbesläktade arter[redigera | redigera wikitext]
Tribus Microrhopiini[redigera | redigera wikitext]
- Microrhopias – fläckvingad myrsmyg
- Neoctantes – helikoniamyrtörnskata
- Clytoctantes – två arter myrtörnskator
- Epinecrophylla – åtta arter myrsmygar, tidigare i Myrmotherula
- Myrmorchilus – strimryggig myrsmyg
- Aprositornis – yapacanamyrfågel, tidigare i Myrmeciza
- Ammonastes – gråbukig myrfågel, tidigare i Myrmeciza
- Myrmophylax – svartstrupig myrfågel, tidigare i Myrmeciza
Tribus Formicivorini[redigera | redigera wikitext]
- Myrmotherula – 25 arter myrsmygar, möjligen parafyletisk
- Terenura – två arter myrsmygar
- Myrmochanes – svartvit myrfågel, troligen del av Myrmotherula
- Formicivora – 9 arter myrsmygar
.JPG)
Tribus Thamnophilini[redigera | redigera wikitext]
- Dichrozona – bandad myrfågel
- Rhopias – stjärnstrupig myrsmyg, tidigare i Myrmotherula
- Isleria – två arter myrsmygar, tidigare i Myrmotherula
- Thamnomanes – fyra arter myrtörnskator
- Megastictus – pärlmyrtörnskata
- Sakesphoroides – silverkindad myrtörnskata, tidigare i Sakesphorus
- Herpsilochmus – 17 arter myrsmygar
- Dysithamnus – åtta arter myrvireor
- Thamnophilus – 30 arter myrtörnskator
- Sakesphorus – två arter myrtörnskator
- Radinopsyche – caatingamyrsmyg, tidigare i Herpsilochmus
- Biatas – vitskäggig myrtörnskata
- Cymbilaimus – två arter myrtörnskator
- Taraba – större myrtörnskata
- Mackenziaena – två arter myrtörnskator
- Frederickena – tre arter myrtörnskator
- Hypoedaleus – fläckryggig myrtörnskata
- Batara – jättemyrtörnskata
- Xenornis – fläckig myrtörnskata
Tribus Pithyini[redigera | redigera wikitext]
- Pithys – två arter myrfåglar
- Phaenostictus – pärlmyrfågel
- Gymnopithys – tre arter myrfåglar
- Oneillornis – två arter myrfåglar, tidigare i Gymnopithys
- Rhegmatorhina – fem arter myrfåglar
- Phlegopsis – tre arter myrfåglar, inklusive Skutchia
- Willisornis – två arter myrfåglar
- Drymophila – elva arter myrfåglar
- Hypocnemis – åtta arter myrfåpglar
- Sciaphylax – två arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
- Cercomacroides – sex arter myrfåglar, tidigare i Cercomacra
- Cercomacra – sju arter myrfåglar
Tribus Pyriglenini[redigera | redigera wikitext]
- Myrmoderus – fem arter myrfåglar
- Hypocnemoides – två arter myrfåglar
- Hylophylax – tre arter myrfåglar
- Sclateria – silvermyrfågel
- Myrmelastes – åtta arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza och Percnostola
- Poliocrania – brunryggig myrfågel
- Ampelornis – gråhuvad myrfågel, tidigare i Myrmeciza
- Sipia – fyra arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
- Myrmeciza – vitbukig myrfågel
- Myrmoborus – fem arter myrfåglar
- Gymnocichla – blåhuvad myrfågel
- Pyriglena – fem arter eldögon
- Rhopornis – rödögd myrfågel
- Percnostola – två arter myrfåglar
- Akletos – två arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
- Hafferia – tre arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sibley, C. G. & J. E. Ahlquist (1990) Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.
- ^ Rice, N.H. (2005): Further Evidence for Paraphyly of the Formicariidae (Passeriformes). (PDF) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Condor 107(4): 910–915. doi:10.1650/7696.1
- ^ Moyle, R.G., R.T. Chesser, R.T. Brumfield, J.G. Tello, D.J. Marchese, and J. Cracraft (2009), Phylogeny and phylogenetic classification of the antbirds, ovenbirds, woodcreepers, and allies (Aves: Passeriformes: infraorder Furnariides), Cladistics 25, 386-405.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Texten är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [], läst 2009-09-01
|