Mimmi Ekholm

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Mimmi Ekholm
FödelsenamnMimmi Cecilia Elisabeth Ekholm
Född17 oktober 1897
Väddö socken, Stockholms län
Död7 augusti 1961 (63 år)
Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
FarMattias Ekholm
MorMaria Charlotta Ekholm
NationalitetSvensk
TitelBetongfabrikör
Verkställande direktör
UtbildningKontoristutbildning vid Uppsala yrkesskola
Sigtuna folkhögskola
Ledare förAB Uppsala Cementgjuteri
StyrelserCementvarufabrikanternas riksförbund

Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm, född den 17 oktober 1897 i Edeby, Väddö socken, död den 7 augusti 1961 i Uppsala domkyrkoförsamling, var en svensk företagsledare och betongfabrikör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Ekholm föddes 1897 i Edeby i Väddö socken som dotter till skomakaren och mejeristen Mattias Ekholm (1863–1940)[1] och dennes hustru pigan Maria Charlotta Ekholm, född Ersdotter (1868–1939)[1], vilka båda var frikyrkligt engagerade.[2] Ekholm var det äldsta syskonet av tre, och i familjen fanns även brodern David Vincent Ekholm (1901–1973) och systern Aina Judit Maria Ekholm (1908–1985 )[3], gift Westerman.[2]

Familjen flyttade från Väddö till Uppsala 1912 där farbrodern Johan Ekholm (1865–1927) bedrev AB Johan Ekholms skofabrik.[4] Detta sedan hennes far Mattias Ekholm fått anställning på farbroderns fabrik som förman efter en skada gjort att han inte kunde fortsätta sin egen yrkesverksamhet på Väddö.[5] Ekholm flyttade hemifrån 1918 för studier.[5]

Ekholm förlovade sig med Harald Wallén 1927.[6] Förhållandet blev dock inte långvarigt,[2] och sedan det tog slut levde hon ensam.[7] Ekholm fick inte några egna barn.[7]

Vid sidan om sitt arbete var Ekholm kulturellt intresserad och ägnade sig även åt välgörenhetsarbete.[2] Hon förvaltade även släktgården på Väddö, som hon höll som sommarbostad.[2][8]

Ekholm avled efter en kortare tids sjukdom 1961, 63 år gammal.[2] Hon är begravd på Väddö gamla kyrkogård.[2]

Utbildning och tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Väl i Uppsala började Ekholm också att arbeta på farbroderns fabrik parallellt med kvällsstudier till kontorist vid Uppsala yrkesskola.[2][9] Därefter flyttade hon hemifrån för att studera vid den då nyöppnade Sigtuna folkhögskola.[5]

Ekholm tog efter avslutad skolgång 1921 anställning som kontorist vid Uppsala Cementgjuteri, vilket grundades 1919.[7] Under sina första 15 år i bolaget fick Ekholm stor kännedom inte bara om företagets verksamhet utan även om branschen som sådan och avancerade till att så småningom få ett övergripande ansvar för alla bolagets affärer.[2][9]

Företagsledaren Mimmi Ekholm[redigera | redigera wikitext]

När Uppsala Cementgjuteri ombildades från handelsbolag till aktiebolag 1936 blev Ekholm en av bolagets fem delägare[7] genom att köpa aktier för sitt eget sparkapital.[10] Under åren som följde köpte Ekholm upp fler av bolagets aktier till dess att hon bara fyra år senare, 1940, var dess enda delägare tillika verkställande direktör.[11]

Under de cirka två decennier som Ekholm ledde bolaget expanderade det kraftigt.[10] Personalstyrkan femdubblades till hundratalet anställda och verksamheten utökades så pass att den behövde flytta från sina tidigare lokaler vid Svartbäcksgatan och Kungsängstull i Uppsala till ett större område som förvärvades vid Börjetull i norra Uppsala.[2][12] Bland Ekholms framgångsfaktorer som företagsledare kan nämnas dels hennes branschkännedom, dels att hon satte ett värde i att kontrollera hela leveranskedjan själv, från grustag till färdig produkt samt såg till att ha all underhållspersonal inom företaget i stället för att anlita underleverantörer.[7]

Ekholm gjorde avtryck i den annars mansdominerande betong- och cementbranschen, och en av konkurrenterna ska som omdöme under en av Cementvarufabrikanternas kongresser sagt att "[det] går tio karlar på en sådan kraftkvinna som fröken Ekholm".[9][13] Hon var även mångårig styrelseledamot i branchorganisationen Cementvarufabrikanternas riksförbund.[10]

Som företagsledare tog Ekholm även ett socialt ansvar för sina anställda.[2] Bland annat lät hon dem semestra vid släktgården på Väddö samt inrättade en pensionsstiftelse för att dryga ut tidigare anställdas pension.[9][14]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Efter Ekholms död 1961 övertogs AB Uppsala Cementgjuteri av hennes båda brorsbarn till dess att verksamheten slutligen lades ner 2003.[2][7] Bolagets firma finns dock kvar, men verksamheten består sedan 2003 av fastighetsförvaltning.[12]

På platsen vid Börjetull där fabriken låg fram till dess att den avvecklades 2003 har sedan dess ett bostadsområde vuxit fram som tillhör stadsdelarna Luthagen-Stabby i Uppsala, kvarteret heter Cementgjuteriet.[15] I bostadsområdet har Ekholm fått torget Mimmi Ekholms plats uppkallat efter sig.[16] Konstnären Anna-Karin Brus har på uppdrag av Uppsala kommun utfört konstverket Concrete Queen till Ekholms minne, vilket är uppfört i kvarteret Cementgjuteriet.[17][18] Ytterligare ett konstverk som hyllar Ekholm finns på Mimmi Ekholms plats och består av en gestaltning av en skrivmaskin i jätteformat.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Klingström, Ulla (22 oktober 2013). Gravsten nr 145413, M. Ekholms familjegrav. Rötter.se. Läst 9 juli 2023.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] Mörck, Kristin (31 augusti 2020). ”Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL). https://www.skbl.se/sv/artikel/MimmiCeciliaElisabethEkholm. Läst 9 juli 2023. 
  3. ^ Sveriges dödbok 1830–2020.
  4. ^ AB Johan Ekholms skofabrik i Uppsala, Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen), SE/ULA/10488, 1893–1954.
  5. ^ [a b c] Mörck (2016) s. 34.
  6. ^ ”Förlovade”. Svenska Dagbladet (SvD): s. 2. 7 juni 1927. https://www.svd.se/arkiv/1927-06-07/2/SVD. Läst 9 juli 2023 (via SvD:s Historiska sidarkiv). 
  7. ^ [a b c d e f] Svensson, Gustav (21 december 2021). ”Mimmi Ekholm blev Uppsalas betongboss”. Företagskällan. Centrum för Näringslivshistoria (CfN). https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/mimmi-ekholm-blev-uppsalas-betongboss/. Läst 9 juli 2023. 
  8. ^ Mörck (2016) s. 36.
  9. ^ [a b c d] ”Mimmi Ekholm”. Uppsala industriminnesförening. http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/5478-2/. Läst 9 juli 2023. 
  10. ^ [a b c] Svensson, Gustav (3 juni 2022). ”Mimmi Ekholm, Uppsala Cementgjuteri (1940)”. Centrum för Näringslivshistoria (CfN). https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/mimmi-ekholm-uppsala-cementgjuteri-1940/. Läst 9 juli 2023. 
  11. ^ Mörck (2016) s. 35.
  12. ^ [a b] Mörck (2016) s. 37.
  13. ^ Mörck (2016) s. 36–37.
  14. ^ ”Mimmi Ekholm”. Uppsala kvinnohistoriska förening. https://www.uppsalakvinnorshistoria.se/mimmi-ekholm/. Läst 9 juli 2023. 
  15. ^ [a b] Lindqvist, Ola (26 oktober 2013). ”Mimmi Ekholms plats invigs”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/mimmi-ekholms-plats-invigs/l6nm03zr. Läst 9 juli 2023. 
  16. ^ Lindqvist, Ola (19 januari 2011). ”Cement-vd får ge namn åt torg”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/cement-vd-far-ge-namn-at-torg/jokog5yl. Läst 9 juli 2023. 
  17. ^ Jansson, Daniel (24 maj 2012). ”Klart med konstnär till cementgjuteri”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/kultur/kultur-och-noje/artikel/klart-med-konstnar-till-cementgjuteri/l6n01evr. Läst 9 juli 2023. 
  18. ^ Carolina Berg (15 december 2022). ”Konstvandring”. Uppsala City. https://uppsalacity.se/konstvandring/. Läst 9 juli 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Illustrationsbehov svensk svensk Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mimmi_Ekholm&oldid=53767755”