Malmö kommuns valkrets

Från Wikipedia
Skåne läns valkretsar vid val till Sveriges riksdag.

Malmö kommuns valkrets (under tvåkammarriksdagen kallad Malmö stads valkrets) var 1866–1921 och är sedan 1994 en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal[redigera | redigera wikitext]

I riksdagsvalet 2010 hade valkretsen nio fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1994–2018[1]
1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
8 9 9 9 9 10 10

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren[redigera | redigera wikitext]

I första kammaren var Malmö en egen valkrets från 1871 års urtima riksmöte. Valkretsen hade ett mandat fram till 1895 års riksdag, då antalet ökade till två, och vid lagtima riksmötet 1919 fick valkretsen ett tredje mandat. Från och med förstakammarvalet 1921 överfördes Malmö till Malmöhus läns valkrets. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[9]

Riksdagsledamöter i första kammaren[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksmötet 1871–1911 (successivt förnyade mandat)[redigera | redigera wikitext]

1912–1917[redigera | redigera wikitext]

1918–lagtima riksmötet 1919[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksmötet 1919–1921[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

I andra kammaren var Malmö en egen valkrets i andrakammarvalen 18661908. Antalet mandat var till en början två, men i valet 1875 fick valkretsen ett tredje mandat och i valet 1884 ett fjärde. I samband med införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 reducerades antalet mandat till tre, men från och med det ordinarie valet 1914 ökade antalet åter till fyra. Från och med andrakammarvalet 1921 överfördes Malmö till den så kallade fyrstadskretsen.

Riksdagsmän i andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

1867–1869[redigera | redigera wikitext]

1870–1872[redigera | redigera wikitext]

1873–1875[redigera | redigera wikitext]

1876–1878[redigera | redigera wikitext]

1879–1881[redigera | redigera wikitext]

1882–1884[redigera | redigera wikitext]

1885–första riksmötet 1887[redigera | redigera wikitext]

Andra riksmötet 1887[redigera | redigera wikitext]

1888–1890[redigera | redigera wikitext]

1891–1893[redigera | redigera wikitext]

1894–1896[redigera | redigera wikitext]

1897–1899[redigera | redigera wikitext]

1900–1902[redigera | redigera wikitext]

1903–1905[redigera | redigera wikitext]

1906–1908[redigera | redigera wikitext]

1909–1911[redigera | redigera wikitext]

1912–första riksmötet 1914[redigera | redigera wikitext]

Andra riksmötet 1914[redigera | redigera wikitext]

1915–1917[redigera | redigera wikitext]

1918–1920[redigera | redigera wikitext]

1921[redigera | redigera wikitext]

Valresultat 1896-1908[redigera | redigera wikitext]

1896[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1896: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Frihandelsvänliga centern Robert Darin 1 256 79,9
  Fries. diskussionsklubben Cornelius Faxe 1 216 77,4
  Partilös Carl Andersson 999 63,5
  Folkpartiet Anders Thylander 834 53,1
  Högerfrihandlare Olof Ahlström [10] 564 35,9
  Annat Anders Boson Bouvin [10] 485 30,9
  Socialdemokraterna Axel Danielsson [10] 366 23,3
  Annat Nils Lundborg [10] 307 19,5
  Annat Carl Magnus Frick [10] 206 13,1
  Annat Övriga 55 3,5
Valdeltagande 1 574 46,2
  • 2 röster kasserades i valet. [11]

1899[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1899: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Liberala samlingspartiet Robert Darin 1 642 99,2
  Liberala samlingspartiet Anders Thylander 1 608 97,1
  Partilös Cornelius Faxe 973 58,8
  Liberala samlingspartiet Anders Antonsson 798 48,2
  Socialdemokraterna Nils Persson [12] 707 42,7
  Socialdemokraterna Sven Magnus Malmström [12] 667 40,3
  Partilös liberal Thor Axel Nikolaus Agri [12] 163 9,8
  Annat Övriga 66 4,0
Valdeltagande 1 656 40,0

Valet ägde rum den 23 september 1899. Inga röster kasserades. [13]

1902[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1902: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Liberala samlingspartiet Robert Darin 4 351 99,6
  Liberala samlingspartiet Anders Thylander 2 588 59,2
  Socialdemokraterna Nils Persson 2 581 59,1
  Partilös Cornelius Faxe 2 207 50,5
  Socialist August Nilsson [14] 2 158 49,4
  Högersinnad Anders Antonsson [14] 1 784 40,8
  Högersinnad Waldemar Ewerlöf [14] 1 779 40,7
  Annat Övriga 32 0,7
Valdeltagande 4 378 69,6

Valet ägde rum den 27 september 1902. 8 röster kasserades. [15]

1905[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1905: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Liberala samlingspartiet Robert Darin 3 789 67,8
  Socialdemokraterna Nils Persson 3 780 67,6
  Liberala samlingspartiet Anders Thylander 3 722 66,6
  Socialdemokraterna August Nilsson 3 406 61,0
  Högersinnad Cornelius Faxe [16] 2 119 37,9
  Högersinnad Rudolf Fredrik Berg [16] 1 915 34,3
  Högersinnad Lars Adler [16] 1 827 32,7
  Högersinnad Anders Antonsson [16] 1 780 31,9
  Annat Övriga 734 13,1
Valdeltagande 5 590 70,3

Valet ägde rum den 30 september 1905. 2 röster kasserades. [17]

1906[redigera | redigera wikitext]

Fyllnadsval i Sverige 1906: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Socialdemokraterna Värner Rydén 3 018 54,1
  Partilös konservativ Rudolf Fredrik Berg 2 563 45,9
Valdeltagande 5 581 55,2

Valet ägde rum den 29 december 1906 för att fylla en vakans orsakad av den förutvarande riksdagsmannen Robert Darins avgång. Inga röster kasserades.

1908[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1908: Malmö stads valkrets
Parti Kandidat Röster %
  Socialdemokraterna Nils Persson 4 526 59,9
  Vänstervilde Anders Thylander 4 525 59,9
  Socialdemokraterna Värner Rydén 3 954 52,4
  Socialdemokraterna August Nilsson 3 947 52,3
  Partilös liberal Sam. Stadener [18] 3 610 47,8
  Partilös konservativ Harald Lemke [18] 3 587 47,5
  Partilös konservativ Nils Winkler [18] 3 031 40,1
  Partilös högersinnad Olof Wahlgren [18] 3 016 39,9
  Annat Övriga 12 0,2
Valdeltagande 7 558 86,0

Valet ägde rum den 12 september 1908. 6 röster kasserades. [19]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  2. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.
  3. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 25 maj 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 12 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 april 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  9. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en
  10. ^ [a b c d e] Karlshamns Allehanda 29 september 1896.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1894-1896”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130603/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1894-1896.pdf. Läst 27 maj 2017. 
  12. ^ [a b c] Stockholmstidningen 25 september 1899.
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897-1899”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305073525/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1897-1899.pdf. Läst 27 maj 2017. 
  14. ^ [a b c] Norrlandsposten 29 september 1902.
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900-1902”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305075937/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1900-1902.pdf. Läst 27 maj 2017. 
  16. ^ [a b c d] Göteborgs Aftonblad 2 oktober 1905.
  17. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903-1905”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305072955/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1903-1905.pdf. Läst 27 maj 2017. 
  18. ^ [a b c d] Svenska Dagbladet 13 september 1908.
  19. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906-1908”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130628/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1906-1908.pdf. Läst 27 maj 2017. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1986), band 3, s. 163–168