Li gui
 Likärlet utställt på Kinas nationalmuseum i Peking. | |
| Material | brons |
|---|---|
| Höjd | 28 cm |
| Bredd | 22 cm |
| Skapad | 1000-talet f.Kr. |
| Period/kultur | Tidiga Västra Zhoudynastin |
| Upptäckt | 1976[1] |
| Plats | Xi'ans stadsdistrikt Lintong i provinsen Shaanxi[1] |
| Nuvarande plats | Kinas nationalmuseum i Peking[1] |
Li gui (利簋; Lì guǐ) eller Likärlet är ett kinesiskt antikt bronskärl, (gui), från 1000-talet f.Kr. i början av Västra Zhoudynastin. Inskriptioner på kärlet daterar Zhoudynastins övertagande av makten under det antika Kina från Shangdynastin.[2] Artefakten hittades 1976 i Xi'ans stadsdistrikt Lintong i provinsen Shaanxi.[1]
Kung Wu av Zhou regerade 1046–1043 f.Kr.[3] och inskriptionerna på kärlet antyder att Li gui göts under hans tid som regent[4] eller efter att han avlidit.[5] Kärlet är det äldsta kända bronskärlet från Västra Zhoudynastin.[1]
Li gui står utställd på Kinas nationalmuseum i Peking.[1]
Utförande[redigera | redigera wikitext]
Li gui är 28 cm högt med en diameter på 22 cm.[6]
Kärlet har en vid öppning och en midja på halsen och ett djupt innanmäte. Foten är cirkulär och står på en kvadratisk fot. På sidorna finns två halvcirkulära handtag som går över kärlets kant utformade som djurhuvud med rektangulära örhängen som hänger på undersidan. Kärlets utsida och fot är mönstrade med blixtrar och dekorationer av djur med runda hord, runda utstående ögon och öppen mun. I överkant på varje djuransikte är ytterligare ett ansikte av ett offerdjur. På foten finns även en enbent drake på varje sida om djuravbildningarna. Längs den cirkulära foten finns enbenta drakar separerade med flänsar.[1]
Slaget vid Muye[redigera | redigera wikitext]
Li gui är en viktig historisk källa till dateringen av Slaget vid Muye som beskrivs i inskriptioner på insidan av kärlet.[1][6]
Slaget började på morgonen på Jiazi-dagen (甲子) i mitten av tolfte månaden 1046 f.Kr.[6] Slaget, som var blodigt, fortsatte till kvällen dagen efter då Zhoudynastin hade besegrat Shangdynastin.[6] Shangdynastins kung flydde till sitt palats där han beting självmord tillsammans med den konkubin han var förälskad i genom att sätta palatset i brand.[6] Efter slaget etablerades Zhoudynastin, och Shangdynastin föll.[6]
Inskriptioner[redigera | redigera wikitext]
På insidan av Li gui finns inskriptioner i fyra rader skrift bestående av trettiotvå skrivtecken:[1]
武王征商
隹甲子朝歲當
克䎽夙有商
辛未
王在闌師
賜又事利金
用作檀公寶尊彝[2][7]
Som betyder:
På Jiazi-dagen attackerades Zhou av Kung Wu, och på morgonen när Jupiter var synlig besegrade han Shangdynastins kung och tog dess territorium. På Xinwei-dagen var kungen vid garnisonen (闌師) och tilldelade tjänstemannen Li, som varit framgångsrik vid slaget, brons. Därmed tillverkade Li till Hertigen av Zhou detta värderade offer-kärl.[6][2][a]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Engelsk originalöversättning: When King Wu attacked the Zhou, it was a day with the cyclical signs jiazi, and in the morning, when Jupiter was just rising [above the horizon]. He defeated the benighted [king of Shang and thereupon] took [the territory of] Shang. On the day xinwei, the King was in 𠂤 and presented Li 利, who had taken over duties [during the battle] with [raw] bronze. [Li] used it to have a precious ceremonial vessel cast for the [sacrifices] to Duke.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i] ”Li vessel (gui)” (på engelska). Kinas nationalmuseum i Peking. http://en.chnmuseum.cn/collections_577/collection_highlights_608/201911/t20191121_172589.html. Läst 27 november 2019.
- ^ [a b c d] ”jinwen 金文, bronze vessel inscriptions” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Terms/bronze_jinwen.html. Läst 27 november 2019.
- ^ ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 18 november 2016.
- ^ Goldin, Paul R. (2018) (på engelska). Routledge Handbook of Early Chinese History. Routledge. ISBN 978-1138775916. https://books.google.se/books?id=8b5aDwAAQBAJ&lpg=PT322&dq=li%20vessel%20%E5%88%A9%E7%B0%8B&hl=sv&pg=PT322#v=onepage&q&f=false
- ^ Liu, Guozhang (2016). ”King Wen's testament” (på engelska). Introduction to the Tsinghua Bamboo-Strip Manuscripts. Bril. sid. 128. ISBN 978-9004311275. https://books.google.se/books?id=kbotDAAAQBAJ&lpg=PA128&dq=Li%20gui%20%E5%88%A9%E7%B0%8B&hl=sv&pg=PA128#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b c d e f g] Li, Feng (2013). ”Inscribed history: the Western Zhou state” (på engelska). Early China: A Social And Cultural History. Cambridge University Press. sid. 120–121. ISBN 978-0521719810. https://www.amazon.com/Early-China-Cultural-History-Approaches/dp/052171981X
- ^ ”Li gui 利簋” (på engelska). bronzes chinois antiques. https://bronzeschinois.wordpress.com/nourriture-食器/gui-簋/li-gui-利簋/. Läst 27 november 2019.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Li, Feng (2013) (på engelska). Early China: A Social And Cultural History. Cambridge University Press. ISBN 978-0521719810. https://www.amazon.com/Early-China-Cultural-History-Approaches/dp/052171981X
- Liu, Guozhang (2016) (på engelska). Introduction to the Tsinghua Bamboo-Strip Manuscripts. Bril. ISBN 978-9004311275. https://www.amazon.co.uk/Introduction-Tsinghua-Bamboo-Strip-Manuscripts-Guozhang/dp/9004311270/ref=sr_1_1?keywords=Introduction+to+the+Tsinghua+Bamboo-Strip+Manuscripts&qid=1574832514&s=books&sr=1-1
- Goldin, Paul R. (2018) (på engelska). Routledge Handbook of Early Chinese History. Routledge. ISBN 978-1138775916. https://www.amazon.co.uk/Routledge-Handbook-Chinese-History-Handbooks/dp/1138775916/ref=sr_1_1?keywords=Routledge+Handbook+of+Early+Chinese+History&qid=1574866746&s=books&sr=1-1