Lennart Finnmark

Från Wikipedia

Tor Lennart Finnmark, född 18 januari 1917 i Göteborg, död 2 september 1993 i Täby, var en svensk diplomat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Finnmark var son till apotekare Frithiof Finnmark och Signe Lindberg. Han tog studentexamen 1936 och avlade juris kandidatexamen vid Lunds universitet 1940. Finnmark blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1940, tjänstgjorde i Madrid 1941, vid generalkonsulatet i London 1942, vid beskickningen i London 1943 och var tillförordnad andre legationssekreterare 1946. Han tjänstgjorde i Moskva 1947, tjänstgjorde vid UD 1948, Moskva 1948 och var extra förste sekreterare 1949. Finnmark tjänstgjorde därefter vid Organization for European Economic Cooperation (OEEC) i Paris 1949, var extra ordinarie förste sekreterare 1952 och extra ordinarie förste sekreterare med beskickingsråds ställning vid delegationen hos den Europeiska kol- och stålunionen i Luxemburg 1952. Han blev förste sekreterare 1956, tjänstgjorde vid FN-sekretariatet i New York 1956–1958 och var tillförordnat beskickningsråd i Paris 1958–1961.[1]

Han tjänstgjorde därefter i Moskva 1961–1964, hade ministers ställning 1963, var ambassadör i Karachi och Rawalpindi 1964–1969, Belgrad, jämväl Tirana 1969–1975, New Delhi jämväl Dhaka 1975–1977 samt Colombo och Kathmandu 1975–1983. Han tjänstgjorde även som medlare i neutrala övervakningskommissionen i Korea 1968. Han var sekreterarombud och ordförande i bilaterala handelspolitiska förhandlingar och ombud vid General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) i Genève från 1947 samt ordförande i biståndspolitiska förhandlingar med Indien och Pakistan från 1964.[2]

Finnmark gifte sig 1953 med Britt Nilsson (1922–2016), dotter till Fritjof Nilsson och Signe Göransson.[2] Makarna Finnmark är gravsatta i minneslundenDjursholms begravningsplats.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 385. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0409.html 
  2. ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 328. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0328.html 
  3. ^ Britt Finnmark och Tor Lennart FinnmarkGravar.se
  4. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1964. sid. 314. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1964/0314.html