Laxodling

Från Wikipedia
Laxodling
Laxodling mellan Trondheim och Rørvik i Norge

Laxodling är en speciell form av fiskodling som är inrättad på odling av laxfiskar.

Målet[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 70 procent av alla laxfiskar som når marknaden kommer under mitten av 2020-talet från uppfödningsstationer. Odlingsfarmerna ligger främst i Norge, Chile, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland och ungefär 8 procent i andra länder.[1] De första laxodlingar inrättades under 1970-talet. Genom olika avelsmetoder utvecklar den odlade laxen snabbare mer kött. Vanligen odlas laxfiskar i stora nät i skyddade fjordar eller vikar.[2] Sällsynt är inomhusodlingar som återvinner 95 procent av vattnet genom reningsverk.[3]

Nykläckta unglaxar odlas dessutom för att släppas i floder och havsvikar. På så sätt hölls en population stabil eller så återskapas en population som har försvunnit. De vuxna laxfiskar fångas in och när de unga fiskarna är tillräckligt stora sätts de ut.[4] I Stockholmsregionen har laxsläppet en 50 år lång tradition.[5]

Problem[redigera | redigera wikitext]

Olika problem medför att laxodling kritiseras av miljövårdsorganisationer. På grund av ogynnsamma förhållanden dör i Norge sedan 2012 mellan 900 000 och 5 miljoner exemplar per år. Även i Kanada har farmerna drabbats av förluster på flera miljoner individer under ett år. Som orsaker utpekas klimatförändringar som medför mindre syre i vattnet, sjukdomar och parasiter som kräftdjuret Lepeophtheirus salmonis. Laxfiskarnas avföring minskar vattnets kvalitet kring odlingsfarmerna.[1][6]

Laxfiskarna fick i Norge och andra europeiska regioner fram till 1990-talet stora mängder antibiotika. Sedan början av 2000-talet vaccineras fiskarna mot sju olika sjukdomar.[2] I stater med mindre ekonomiska tillgångar som Chile kvarstår problemet. När laxfiskarna rymmer överföras medikamenterna till sälar, tandvalar och andra rovlevande havsdjur. Dessutom kan exemplar som lever en längre tid förändra djurlivets sammansättning i regionen på grund av att de inte är inhemska vid Sydamerika.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Daniel Lingenhöhl (9 mars 2024). ”Die Schattenseite der Lachszucht” (på tyska). Spektrum der Wissenschaft. https://www.spektrum.de/news/ernaehrung-die-schattenseite-der-lachszucht/2210476. 
  2. ^ [a b] Gerald Traufetter (12 oktober 2009). ”Die Schweine der Meere” (på tyska). Der Spiegel. https://www.spiegel.de/wissenschaft/die-schweine-der-meere-a-3afbe264-0002-0001-0000-000067337632?context=issue. 
  3. ^ Simona Caminada (21 september 2018). ”Erste Lachse aus Lostallo” (på tyska). Radio SRF. https://www.srf.ch/news/schweiz/schweizer-premiere-erste-lachse-aus-lostallo. 
  4. ^ Bernd Kammerad (red.) (2012). ”Fischarten und Fischgewässer in Sachsen-Anhalt” (på tyska) (PDF-Download). Ministerium für Landwirtschaft und Umwelt. sid. 59. https://mwl.sachsen-anhalt.de/fileadmin/Bibliothek/Politik_und_Verwaltung/MWU/Media/Publikationen/Fischatlas_Sachsen-Anhalt_bildschirmopt.pdf. 
  5. ^ ”Laxsläppet i Stockholms stad för 50:e gången!”. Stockholms stad. 7 maj 2024. https://via.tt.se/pressmeddelande/3452979/laxslappet-i-stockholms-stad-for-50e-gangen?publisherId=1213538&lang=sv. 
  6. ^ Sarah Butler (13 januari 2017). ”Salmon retail prices set to leap owing to infestations of sea lice” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/business/2017/jan/13/price-of-salmon-leaps-50-as-sea-lice-epidemic-worsens. 
  7. ^ Nicole Anliker (15 augusti 2018). ”690 000 Lachse sind in Chile aus einer Zuchtfarm entwichen” (på tyska). Neue Zürcher Zeitung. https://www.nzz.ch/international/massenflucht-von-zuchtlachsen-ld.1411201?reduced=true.