Lars Fredrik Hammardahl
| Lars Fredrik Hammardahl | |
| Född | 28 april 1736 Skultuna socken, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 februari 1822 (85 år) Arbrå socken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Orgelbyggare, organist |
| Redigera Wikidata | |
Lars Fredrik Hammardahl, född 28 april 1732 i Skultuna socken, död 20 februari 1822 i Arbrå socken, Gävleborgs län, var en svensk orgelbyggare, organist och klockare i Arbrå. Han var organist i Kungsholmens kyrka mellan 1759 och 1766 och organist i Arbrå kyrka mellan 1766 och 1822. Han byggde orgelverk i Uppsala stift och Härnösands stift och anlitades ofta för reparationer.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hammardahl föddes 28 april 1732 på Solberga i Skultuna socken. Han var son till kaptenen Gustav Hammardahl och Anna Wadman.[1][2] Hammardahl utbildade sig mellan 1761 och 1763 hos orgelbyggarna i Stockholm Gren & Stråhle (Jonas Gren och Petter Stråhle).[3] Där examinerades och privilegierades han 1772. Han flyttade 1765 till Kyrkbyn i Arbrå socken och blev där klockare och organist.[4][5][6][7][8][9][10] Hammardahl avled av ålderdom 20 februari 1822 i Arbrå socken, Gävleborgs län och begravdes den 1 mars samma år.[11]
Han gifte sig 31 mars 1780 i Arbrå med Gunilla Cajsa Isberg (1744–1823).[12]
Orglar[redigera | redigera wikitext]
| År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1773 | Hanebo kyrka | Uppsala | 10 | Nej/Nej | En ny orgel byggdes 1902 av E A Setterquist & Son, Örebro.[13] | |||
| 1778–1783 | Alfta kyrka | Uppsala | Nej/Nej | Orgeln byggdes om 1830 av Eric Nordqvist och Lars Niclas Nordqvist, Alfta. Orgeln hade då 16½ stämmor. En ny orgel byggdes 1898 av Anders Victor Lundahl, Stockholm.[13] | ||||
| 1790 | Ljusdals kyrka | Uppsala | 16½ | Nej/Ja | 1764–1765 byggde Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm en orgel med 12½ stämmor. 1790 byggdes orgeln till av Hammardahl och fick då 16½ stämmor. En ny orgel byggdes 1932 av E A Setterquist & Son, Örebro.[13] | |||
| 1793–1797 | Ovikens gamla kyrka | Härnösands | 1 | Självständig | 12 | Ja (delvis)/Ja | Fasaden ritades 1794 av Carl Fredric Adelcrantz. Orgeln utökades 1876 med ett öververk på 6 stämmor som byggdes av Johan Gustaf Ek, Torpshammar. 1912 sattes orgelns innerverk upp i Ovikens nya kyrka i ombyggt skick av Jonas Landberg, Hammerdal. En del stämmaterial och manualväderlådor är bevarade. 1935 byggdes en ny orgel i den gamla kyrkan av John Vesterlund, Lövstabruk.[14] | |
| 1798 | Tuna kyrka, Medelpad | Härnösands |  |
Nej/Ja | Orgeln byggdes eventuellt i maj 1799 av Lars Allberg, Jons Persson, Torsby och Olof Hammarström, Sörfors. 1921 byggdes en ny orgel av E A Setterquist & Son, Örebro.[14] | |||
| 1812–1815 | Bergs kyrka, Jämtland | Härnösands | 1 | Bihängd | 11 | Nej/Ja | Fasaden är ritad 1811 av Olof Tempelman. 1910 byggdes en ny orgel av E H Erikson, Gävle.[14] |
Övriga orgelverk[redigera | redigera wikitext]
| År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1769–1770 | Bollnäs kyrka | Uppsala | Hammardahl byggde om ett orgelverk.[15] | |||||
| 1780 | Bollnäs kyrka | Uppsala | Hammardahl rensade och stämde orgelverket.[16] 1793 reparerade han verket.[17] | |||||
| 1784 | Söderhamns kyrka | Uppsala | Hammardahl rensade ett orgelverk 1784.[18] | |||||
| 1792–1793 | Norrala kyrka | Uppsala | Utförde ett okänt arbeta för 50 daler.[19][20] |
Medarbetare[redigera | redigera wikitext]
- 1785–1806 - Carl Engren (född 1771). Han var orgelbyggargesäll hos Hammardahl. Flyttade 1 augusti 1806 till Stockholm.
- 1794–1803 - Petter Bergström (född 1786). Han var lärling hos Hammardahl.[7][8]
- 1803–1822 - Olof Hanberg (1784–1864). Han var 1803 lärling och senare gesäll hos Hammardahl.
Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Arbrå tingslags häradsrätt (X) FII:6 (1819–1829) Sida: 65
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Skultuna (U) C:4 (1718–1741) Sida: 163
- ^ Skultuna (U) AI:3 (1737–1760) Sida: 16
- ^ Kungsholm (A, AB) AIa:2 (1761–1778) Sida: 11, 36-37
- ^ Arbrå (X) AI:2 (1768–1777) Sida: 209
- ^ Arbrå (X) AI:3 (1777–1783) Sida: 219
- ^ Arbrå (X) AI:4 (1784–1794) Sida: 152
- ^ [a b] Arbrå (X) AI:5 (1794–1802) Sida: 153
- ^ [a b] Arbrå (X) AI:6b (1802–1808) Sida: 35
- ^ Arbrå (X) AI:7b (1807–1817) Sida: 37
- ^ Arbrå (X) AI:8b (1817–1824) Sida: 212
- ^ Arbrå (X) F:1 (1804–1861) Bild: 44
- ^ Arbrå (X) E:1 (1734–1825) Sida: 12
- ^ [a b c] Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ [a b c] Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ Bollnäs (X) LIb:3 (1743–1770) Sida: 360–363
- ^ Bollnäs (X) LIb:4 (1770–1791) Sida: 135
- ^ Bollnäs (X) LIb:5 (1791–1844) Bild: 30
- ^ Söderhamn (X) LIa:3 (1755–1784) Bild: 232
- ^ Norrala (X) LI:1 (1643–1801) Sida: 280
- ^ Norrala (X) LI:2 (1727–1801) Sida: 232, 238, 260, 266, 302, 383, 387, 394