Lagförslag (Europeiska unionen)

Från Wikipedia

Ett lagförslag, formellt ett utkast till lagstiftningsakt, inom Europeiska unionen läggs i regel fram av Europeiska kommissionen.[1][2] I vissa specifika undantagsfall kan dock lagförslag läggas fram på initiativ av en grupp medlemsstater eller Europaparlamentet, på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av EU-domstolen eller Europeiska investeringsbanken.[1]

Efter att ha lagts fram för de lagstiftande institutionerna – Europaparlamentet och Europeiska unionens råd – samt de nationella parlamenten, behandlas lagförslaget i enlighet med ett lagstiftningsförfarande. När ett lagförslag har antagits blir det en lagstiftningsakt.[1]

Olika typer av lagförslag[redigera | redigera wikitext]

Förslag[redigera | redigera wikitext]

Ett förslag är ett lagförslag som Europeiska kommissionen lägger fram.[3][4] I regel har kommissionen ensamrätt att lägga fram lagförslag, utom i de undantagsfall då initiativ, rekommendationer eller framställningar kan läggas fram av vissa andra institutioner eller medlemsstaterna.[1][2][5]

Initiativ[redigera | redigera wikitext]

Ett initiativ är ett lagförslag som en grupp medlemsstater eller Europaparlamentet kan lägga fram i följande fall:[3][4]

Rekommendation[redigera | redigera wikitext]

En rekommendation är ett lagförslag som Europeiska centralbanken kan lägga fram för att ändra vissa delar av sin stadga.[3][4][11]

Framställning[redigera | redigera wikitext]

En framställning är ett lagförslag som EU-domstolen eller Europeiska investeringsbanken kan lägga fram för att ändra sina respektive stadgor eller, i domstolens fall, för att inrätta specialdomstolar eller utse biträdande referenter.[3][4][12][13][14][15]

Utarbetande av lagförslag[redigera | redigera wikitext]

Processen med att ta fram ett lagförslag är vanligtvis omfattande och tar lång tid. De flesta lagförslag utarbetas av Europeiska kommissionen. Processen inleds i vissa fall med en grönbok, ett samrådsdokument som syftar till att väcka debatt inom ett specifikt politikområde. Grönboken ligger till grund för en vidare diskussion mellan kommissionen och olika berörda parter. Kommissionen utarbetar därefter en handlingsplan och eventuella lagförslag. Grönboken följs vanligen av en vitbok, som innehåller förslag på åtgärder som unionen bör vidta inom ett visst politikområde.

Kommissionen antar årligen ett arbetsprogram som innehåller de lagförslag av betydande vikt som den avser att lägga fram under det kommande året. Arbetsprogrammet grundar sig på de politiska riktlinjer som kommissionsordföranden utarbetar för en hel mandatperiod.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Artikel 289 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 172. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 294.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 173. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b c d] ”Artikel 2 i protokoll 1 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 203. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ [a b c d] ”Artikel 3 i protokoll 2 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 206. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ ”Artikel 17.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 25. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Artikel 76 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 75. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  7. ^ ”Artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 149. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 223.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 149. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 150. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Artikel 228.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 151. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  11. ^ ”Artikel 129.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 103. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  12. ^ ”Artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 160. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  13. ^ ”Artikel 281 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  14. ^ ”Artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 180. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  15. ^ ”Artikel 13 i protokoll 3 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 212–213. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.