Lövösundet
 Lövösundet från sydväst med bron till vänster och bebyggelsen på Zakrisvägen till höger. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Landskap | Västerbotten |
| Socken | Umeå socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 63°43′04″N 20°23′26″Ö / 63.71774°N 20.39066°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7076797, 766086 |
  Lövösundet
| |
| Mått | |
| Areal | 0,143 km² [1] |
| Höjd | 1,3 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 2,43 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Tavelån-Umeälvens kustområde (27028) |
| GeoNames | 450396 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Dålig |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Ja |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Ja |
| Morfologiska förändringar | Ja |
| Källa | VISS (SE707535-172662) |
| Övrigt | |
| SjöID | 707535-172662 |
| ID vattenförekomst | SE707535-172662 |
| Vattenytans ID (VYID) | 707589-172650 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 707783-172672 |
| Namn | Utloppet av Lövösundet |
| Areal | 5,15 km² |
| Vattenytor | 0,5188 km² |
| Sjöprocent | 10,07 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 5,15 km² |
| Biflödesordning | 1 |
| VattendragsID (VDRID) | 707290-172644 |
| Avstånd till havet | 2,7 km |
| Medelhöjd | 11 m ö.h. |
| Område nedströms | 707533-172691 |
| Källor | [3][4][5] |
Lövösundet är en sjö i Umeå kommun i Västerbotten och ingår i Tavelån-Umeälvens kustområde. Sjön har en area på 0,143 kvadratkilometer och ligger 1,3 meter över havet. Den avrinner till Västerlångslädan.
Ännu på 1700-talet ska Västerlångslädan, Lövösundet, Lövsundet och Kasaviken ha varit en enda fjärd sammanhängande med Tavlefjärden.[6]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Lövösundet ingår i det delavrinningsområde (707783-172672) som SMHI kallar för Utloppet av Lövösundet. Medelhöjden är 11 meter över havet och ytan är 5,15 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Avrinningsområdets utflöde mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (67 procent). Avrinningsområdet har 0,52 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 10,1 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,58 kvadratkilometer eller 11 procent av avrinningsområdet.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Stenberg, Pehr; Wennstedt Margit (1987). Pehr Stenbergs Umebeskrivning. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 10. Umeå: Johan Nordlander-sällsk. Libris 620294
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Lövösundet på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |