Knut Bonde
- Ej att förväxla med Knut Bonde (död 1413) eller Knut Filip Bonde
Knut Corfitz Bonde, född 31 juli 1884 på Gimmersta herrgård i Södermanland, död där 7 mars 1952,[1] var en svensk friherre, författare och diplomat. Han var son till Carl Carlson Bonde.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bonde blev attaché i utrikesdepartementet 1908, 2:e sekreterare 1912, 1:e sekreterare 1918, legationssekreterare samma år, från 1920 i disponibilitet och erhöll 1940 legationsråds titel. Han utgav ett flertal böcker av mer eller mindre memoarkaraktär, varibland märks Sant och intressant (1934), Tro mig om ni vill (1936), Tiderna förändras (1939), Hit och dit (1941) samt Pintorpafruns minnen (1944). Tillsammans med Birgit Th. Sparre utgav han Kejsardagar och furstenätter. Av Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena (1945).[2]
Han bodde även på Ericsbergs slott i Södermanland och egendomen Charleton i Skottland.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, tidigast 1921 och senast 1925.[3][4]
Riddare av fjärde klassen av Preussiska Kronorden, senast 1915.[5]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Bonde, Knut Corfitz i Vem är det 1925
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013, DVD-ROM
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947
- ^ Tjänstemän i disponibilitet eller över stat. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Tjänstemän i disponibilitet eller över stat. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Utrikesdepartementet. i Sveriges statskalender 1915
|