Joseph Hillebrand
| Joseph Hillebrand | |
| Född | 24 augusti 1788[1] Groß Düngen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 25 januari 1871[2] (82 år) Bad Soden am Taunus, Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Göttingens universitet  |
| Sysselsättning | Litteraturhistoriker, universitetslärare, författare, filosof, historiker, politiker |
| Arbetsgivare | Justus-Liebig-Universität Gießen Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Barn | Karl Hillebrand (f. 1829) |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich Joseph Hillebrand, född den 24 augusti 1788 nära Hildesheim, död den 25 januari 1871 i Soden, var en tysk litteraturhistoriker och filosof.
Hillebrand blev professor i filosofi 1818 i Heidelberg och 1822 i Giessen samt var 1848 president i hessiska andra kammaren. Till följd av sin opposition blev han 1850 försatt ur tjänstgöring. Hans främsta arbete är Die deutsche Nationalliteratur seit dem Anfang des 18. Jahrhunderts (1845–46; 3:e upplagan utgiven av hans son Karl Hillebrand 1875). Mindre betydande är hans filosofiska skrifter, av vilka Philosophie des Geistes (1835) går ut på att förmedla Hegels och Leibniz åsikter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Dagmar Drüll, Heidelberger Gelehrtenlexikon 1803–1932, Springer Science+Business Media, 1986, 10.1007/978-3-642-70760-5.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- Hillebrand, 1. Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|