John Nordin

Ej att förväxla med ingenjör John Nordin (1887-1983).

John Vilhelm Nordin, född 27 juli 1882 i Skara, död 23 oktober 1973, var chef för Arbetsrådet med generaldirektörs titel.

Han avlade år 1900 mogenhetsexamen i Skara och studerade sedan juridik vid Uppsala universitet, där han 1906 blev juris kandidat. Han genomförde 1906-1908 tingstjänstgöring. Han blev 1910 amanuens i Överståthållarämbetet. Inom Riksförsäkringsanstalten blev han 1914 notarie, 1916 sekreterare och 1917 ledamot av styrelsen. Vid det nyinrättade Arbetsrådet blev han 1920 sekreterare och föredragande, 1924 ledamot samt var 1926-1949 dess ordförande och chef. 1944 fick han generaldirektörs titel och ställning.

Han blev 1921 ledamot av styrelsen i Nordiska administrativa förbundet och var 1934-1953 dess vice ordförande och ledamot av arbetsutskottet. Han var 1933-1939 delegat vid ILO:s konferens i Genève, 1924-1950 vice ordförande i Stockholmskretsen av föreningen Norden, ordförande i 1938 års arbetarskyddskommitté, 1940-1948 ledamot av delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, 1945-1954 ordförande i Föreningen för arbetarskydd. Han var 1935 ordförande i Västgöta gille. Han blev 1948 medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.

Han gifte sig 1914 med Hildur Versteegh. De var föräldrar till Arend Nordin.

Arbetsrådet[redigera | redigera wikitext]

Den svenska lagen om arbetstidens begränsning (1919, jämför Arbetstidslagen) ledde till att Arbetsrådet instiftades för att yttra sig om lagens tillämpning. Det bestod av minst 7 ledamöter som utsågs av regeringen, därav 2 på förslag av arbetsgivarna, 2 på förslag av fackföreningar och 3 på förslag av opartiska rådgivare. Beslut av Arbetsrådet publicerades i Sociala meddelanden.

Gustaf Henning Elmquist var 1919-1920 ordförande. Sigurd Ribbing var 1919 vice ordförande och blev 1920 ordförande. Gunnar Sträng blev ledamot under andra världskriget.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Utredning angående den faktiska invaliditeten hos riksförsäkringsanstaltens livräntetagare
Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder (1926)
Arbetstidslagen och Arbetsrådet
Washingtonkonventionen och 8-timmarsdagen i utlandet
Invaliditet vid olycksfallsskador (1932)
8-timmarslagen (1933)
Olycksfallsskada och sjukdom (1935)
Olycksfall i arbete (1936)
Lantarbetstidslagen (1937)
Arbetsrådet och lantarbetstidslagen (1938)
Förebyggande av olycksfall inom skogshanteringen (1938)
Arbetstidslagen för detaljhandel med mera (1939)
Förebyggande av olycksfall i cellulosaindustrin (1939)
Förebyggande av olycksfall i jordbruket (1940)
Arbetsrådets beslut enligt arbetstidslagen för detaljhandeln (1940)
Förebyggande av olycksfall inom bageriindustrin (1941)
Förebyggande av olycksfall inom sågverksindustrin (1942)
Yrkessjukdomar (2 delar, 1943-1947)
Invaliditet vid yrkesskador (1951)