Johannes Vastovius
Johannes Vastovius, född omkring 1576 troligen i Västervik, död 17 juni 1642 i Polen, var en svensk katolsk präst och författare. Han tjänstgjorde bland annat under kung Sigismund under tiden för reformationen i Sverige.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Johannes Vastovius var son till borgmästaren i Västervik Vaste Andersson. Han gick i skola i Söderköping och rymde tillsammans med sin bror Petrus till Polen sedan fadern nedfallit i dryckenskap och förlorat medborgerligt förtroende. Vastovius inskrevs vid jesuitkollegiet i Braunsberg 1595, kom 1599 till Rom och inskrevs 1600 vid Collegium germanicum där. Han övergick till katolicismen och prästvigdes, 1607 omtalas han som kaplan hos Sigismund i Krakow.[1]
Han blev protonotarius publicus och katolsk präst i Warmia, Polen, och var där kaplan och bibliotekarie.
Han är mest känd för sin bok Vitis aquilonia, en samling berättelser eller legender från Skandinavien, om bland annat svenska helgon från cirka 850 och fram till 1600-talet, upptryckt i Köln.[2] En ny upplaga av Vitis aquilonia gasv ut i Uppsala 1708 med kommentarer av Erik Benzelius den yngre, som lovordade Vastovius stil och stringens.[3] En annan, 1900-talshistorikern och filologen Natanael Beckman, var dock av en annan uppfattning. Han beskrev Vitis aquilonia som omogen och otydlig som källa betraktad.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Vastovius, Johannes i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vastovius, Johannes i Svenska män och kvinnor (1955)
- ^ Vitis aqvilonia seu Vitae sanctorum qvi Scandinaviam magnam arctoi orbis peninsulam ac praesertim regna gothorum sveonumqae olim rebus gestis illustrarunt, opera et studio Ioannis Vastovii Gothi, Coloniae Agrippinae: Ant[onius] Hieratus, 1623. Entry in Libris
- ^ Ioannis Vastovii, gothi, Vitis aquilonia, sive Vitae sanctorum regni sveo-gothici, emendavit et notis illustravit Ericus Benzelius filius. Upsaliae typis Johannis Henrici Werneri, typographi regii & academiae Upsalensis. MDCCVIII. Entry in Libris
- ^ Natanael Beckman, review of Salomon Kraft, Textstudier till Birgittas revelationer (Uppsala 1929), in Scandia 3 (1930), p. 307. Beckman writes "ung och grumlig".(online scan)