Jämshögs landskommun var en tidigare kommun i Blekinge län .
När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner , de flesta bestående av en socken . Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar , som då blev egna kommuner.
Denna kommun bildades i Jämshögs socken i Listers härad i Blekinge . Redan i oktober samma år skedde en delning då ett område bröts ut för att bilda Kyrkhults landskommun . 1941 bröts sedan Olofström ut för att bilda Olofströms köping . Kommunreformen 1952 påverkade inte Jämshögs kommun, utan den kvarstod som egen kommun fram till 1967 när området gick upp i Olofströms köping .[ 1]
Kommunkoden 1952–66 var 1017.
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Jämshögs församling tillsammans med Olofströms köping.
Blasonering : I rött fält tre ekollon av silver, ordnade två och ett, och däröver en med tre röda liljor belagd ginstam av silver .
Kommunvapnet fastställdes av Kunglig Majestät år 1947. Ekollonen symboliserar skogsbruket i kommunen, inom vilket eken är viktig och liljorna är hämtade från ätten Estenbergs vapen (professor Petrus Estenberg var fordom prost i Jämshög).
Jämshögs landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 173,36 km² , varav 158,95 km² land.[ 2]
I Jämshögs landskommun fanns tätorten Jämshög , som hade 1 024 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 29,8 procent.[ 3]
Valår V S C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1938 1 17 4 1 7 30 1942 1 10 6 3 5 25 1946 2 10 6 3 4 25 1950 12 5 4 4 25 82,1 1954 1 12 4 4 4 25 82,2 1958 1 11 5 3 5 25 84,2 1962 1 12 5 3 4 25 86,0 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
