Inger Larsson

Från Wikipedia
Inger Larsson
Inger Larsson
Född3 augusti 1937
Varberg
Död2013
Lund
Medborgare iSverige
SysselsättningForskare
MakeRagnar Larsson
BarnÅsa Uhlin (f. 1966)
FöräldrarEinar Lilja
SläktingarEva Lilja (syskon)
Redigera Wikidata

Inger Larsson, född den 3 augusti 1937 i Varberg, Hallands län, död 12 november 2013 i Lunds Allhelgonaförsamling, Skåne län[1], var en svensk forskare inom medie- och kommunikation.

Larsson forskade i interkulturell kommunikation efter en lång karriär som kommunikationspraktiker, bland annat kommunikationsdirektör på Gambro.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Inger Larsson hade en yrkesbakgrund på Gleerups förlag (1960-talet), universitetssjukhuset i Lund (1971–1978), Malmöhus läns landsting (1978–1987) och som kommunikationsdirektör på medicinteknikföretaget Gambro (1987–1998).

Under åren 2005–2006 var hon gästprofessor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Hon disputerade 2010 med avhandlingen Att bygga broar över kulturgränser: Om svenskars kommunikation med icke-svenskar vid arbete utanför Sverige[3] vid Lunds universitet.

Inger Larsson var 2003–2004 den första kvinnliga ordföranden för Akademiska Föreningen i Lund. Hon var även styrelseledamot i Svenska Röda Korset 2002.[4] 2002–2003 var hon distriktsguvernör för Rotary distrikt 2390[5].

Inger Larsson var dotter till Einar Lilja och syster till professor Eva Lilja samt gift med professor Ragnar Larsson, med vilken hon fick döttrarna Åsa Uhlin (journalist) och Karin Lilja (författare).

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1985 gav hon ut Vårdinformatören : handbok för alla vårdanställda med forskaren Lars Palm med illustrationer av Staffan Lindén.[8]
  • 1988 Patientkontakten : vårdarbetets hjärtpunkt : att utveckla kommunikation mellan patient och vårdpersonal.[9]
  • 1995 Kommunikationens villkor. Redaktör tillsammans med Karl Erik Rosengren.[10]
  • 1998 Gambro - en företagshistorik tillsammans med Olle Bergman.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok SDB 1830-2020, USB, Version 8, Sveriges Släktforskarförbund (2020).
  2. ^ https://www.svd.se/doktorand-och-gastprofessor
  3. ^ https://www.studentlitteratur.se/#person/66402/Inger+Larsson
  4. ^ http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/02/C2/39/wkr0002.pdf
  5. ^ ”Distriktsguvernörer”. 27 april 2021. https://rotary2390.se/page/distriktsguvernorer-1974. Läst 27 april 2021. 
  6. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170806112335/https://sverigeskommunikatorer.se/kontakt/om-oss/historia/. Läst 24 juli 2017. 
  8. ^ ”Libris”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/8375190. Läst 10 oktober 2022. 
  9. ^ ”Libris”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/780524. Läst 10 oktober 2022. 
  10. ^ ”Libris”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/7278435. Läst 10 oktober 2022. 
  11. ^ ”Libris”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/2769887. Läst 10 oktober 2022. 
  12. ^ Patientkommunikation i praktiken – information, dialog, delaktighet. socialmedicinsktidskrift.se ( PDF)