I riksdagen kallad
I riksdagen kallad är den fras som används för den namnform som Sveriges riksdags talman begagnar vid tilltal av ledamöter, där ett orts- eller gårdsnamn tillfogas till personens namn för att undvika förväxling.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Fram till riksmötet 1976/77 betecknades ledamöterna i riksdagen med herr, fru eller fröken samt efternamn. Eftersom flera ledamöter kunde dela samma efternamn tillfogades ofta orts- eller gårdsnamn för att ge erforderlig särskiljning.[1]
Sedan riksmötet 1977/1978 betecknas ledamöterna istället med både för- och efternamn, men vid behov av särskiljning tillfogas ett orts- eller gårdsnamn. Kända exempel sedan 1977 är till exempel Göran Persson i Stjärnhov respektive Göran Persson i Simrishamn och Cecilia Wikström i Uppsala respektive Cecilia Wigström i Göteborg.[1] För närvarande (2021) finns till exempel Jonas Andersson i Linköping[2][3] och Jonas Andersson i Skellefteå[4][5].
Eget övertagande av namnformen[redigera | redigera wikitext]
I vissa fall har riksdagsmän efter en tid antagit riksdagens namnform som sitt eget namn. Ett exempel på detta är "Ernst Olsson i Staxäng" (1898–1967) som senare antog namnet Ernst Staxäng, ett annat är "Axel Pehrsson i Bramstorp" (1893–1954) som senare antog namnet Axel Pehrsson-Bramstorp.
I riksdagstryck[redigera | redigera wikitext]
Namnformen används i riksdagen, och återfinns därför i olika handlingar från riksdagens arbete, så kallade riksdagstryck. På senare tid har dessa digitaliserats och är tillgängliga via internet.[6] I det vetenskapliga projektet Välfärdsstaten analyserad har nya metodologiska modeller använts, bland annat named-entity recognition (NER) för att lokalisera personnamn i texterna.[7] Möjligheten hos namnformen "I Riksdagen kallad" att ge särskiljning har utnyttjats, samtidigt som svagheter i utformningen av det tryckta historiska materialet har identifierats.
Exempel på dubbletter[redigera | redigera wikitext]
Särskiljningen har inte alltid varit unik vid varje tidpunkt, och har i vart fall flera gånger återanvänts för nya ledamöter en senare tidsperiod. Nedan är en lista med några ledamöter som verkat under olika tidsperioder och haft likalydande beteckning "I riksdagen kallad":
| I riksdagen kallad | Riksdagsledamot med detta tilltalsnamn | Annan ledamot med samma tilltalsnamn |
|---|---|---|
| Almgren i Stockholm | Oscar Almgren | Fredrik Almgren |
| Andersson i Kolstad | Gustaf Andersson i Kolstad | Gösta Andersson i Kolstad |
| Andersson i Malmö | Carl Andersson i Malmö | Ebon Andersson |
| Andersson i Stockholm | Ebon Andersson | Sten Andersson |
| Beck-Friis i Harg | Joachim Tawast Beck-Friis | Carl Beck-Friis |
| Benedicks i Gysinge | Gustaf Benedicks | Bernhard Benedicks |
| Berg i Stockholm | John Berg | Oscar Berg |
| Berglund i Luleå | Fredrik Berglund | Frida Berglund |
| Branting i Stockholm | Hjalmar Branting | Georg Branting |
| Carlsson i Gävle | Carl Carlsson i Gävle | Arne Carlsson |
| Lindhagen i Stockholm | Carl Lindhagen | Albert Lindhagen |
| Nordström i Stockholm | Theodor Nordström | Johan Jakob Nordström |
| Nyström i Stockholm | Martin Nyström | Carl Nyström |
| Rettig i Gävle | Robert Rettig | John Rettig |
| Wijkander i Göteborg | Theodor Wijkander | August Wijkander |
| von Schwerin i Skarhult | Werner von Schwerin | Jules von Schwerin |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Dan Andersson (9 oktober 2008). ”Dansk uppfann dansk skalle”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/kultur/dansk-uppfann-dansk-skalle/.
- ^ ”Jonas Andersson i Linghem (SD)”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/jonas-andersson_9944df03-e946-4046-aeef-c49117503a0c. Läst 7 januari 2022.
- ^ ”Interpellationsdebatt 1 juni 2021”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/islamistiska-aktorer-i-demokratijubileum_H810748?did=H810748&start=190&end=205. Läst 7 januari 2022.
- ^ ”Jonas Andersson i Skellefteå (SD)”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/jonas-andersson_c5e9daf0-868f-4c8e-9a69-671c7b22855a. Läst 7 januari 2022.
- ^ ”Frågestund 23 september 2021”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/fragestund/fragestund_H9C120210923fs?did=H9C120210923fs&start=285&end=300&title=Fr%C3%A5gestund. Läst 7 januari 2022.
- ^ ”Hitta äldre riksdagstryck”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/hitta-aldre-riksdagstryck/. Läst 14 januari 2022.
- ^ ”WeStAc - Welfare State Analytics. Text Mining and Modeling Swedish Politics, Media & Culture, 1945-1989”. Umeå Universitet, Kungliga Biblioteket, Vetenskaprådet, Riksbankens jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien. https://www.westac.se/om-forskningsprojektet/. Läst 14 januari 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Hitta äldre riksdagstryck - vägledning till sökning av riksdagstryck från 1521 och framåt.
- "Riksdagsbiblioteket lär dig hitta bland tre miljoner sidor och 450 år av riksdagstryck, från 1521 till 1970", föredrag från 2018.