Hjalmar Koch

Från Wikipedia

Carl Hjalmar Leonhard Koch, född 18 april 1910 i Uppsala, död 7 mars 1981, var en svensk läkare. Han var son till John Koch och Ebba Segerström samt bror till Fredrik Koch.

Koch blev medicine licentiat i Lund 1938, medicine doktor 1947, var docent i otorhinolaryngologi vid Karolinska institutet 1948–57, underläkare i Jönköping 1939–42, vid öronkliniken i Lund 1942–47, vid Karolinska sjukhuset 1947–49, biträdande överläkare där 1949–57, professor i öron-, näs- och halssjukdomar i Lund från 1957 och överläkare vid öronkliniken vid Lunds lasarett från 1957. Han var biträdande lärare vid Karolinska institutet 1949–56, lärare vid Statens sjuksköterskeskola 1949–54 och sekreterare i Svenska otolaryngologiska föreningen 1954–57. Han var ledamot av flera utländska vetenskapliga sällskap och av Fysiografiska sällskapet i Lund från 1958. Han författade skrifter av övervägande otologiskt innehåll.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Holger Arbman
Inspektor för Östgöta nation
1962–1967
Efterträdare:
Holger Arbman