Hoppa till innehållet

Havsruda

Från Wikipedia
Havsruda
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljHavsrudefiskar
Sparidae
SläkteSpondyliosoma
ArtHavsruda
S. cantharus
Vetenskapligt namn
§ Spondyliosoma cantharus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Utbredning
Synonymer
Sparus cantharus (Linné, 1758)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Havsruda (Spondyliosoma cantharus) är en stimfisk från familjen havsrudefiskar (Sparidae) som lever i östra Atlanten från Skandinavien till södra Afrika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kroppen är hög, med kropp och sidor varierat färgade i olika grå och blå nyanser med svaga, mörkare tvärstrimmor. Buken är oftast silverfärgad. Munnen har 4 – 6 rader med spetsiga tänder. Längden når upp till 60 cm[2], och vikten till 3 kg.[3] Ryggfenan har 11 taggstrålar följda av 11 till 13 mjukstrålar.[4]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Havsrudan är hermafrodit som börjar sitt liv som hona. Den är semipelagisk och lever ner till 200 meters djup[5] över sand- klipp- och sjögräsbeklädda bottnar. Fisken bildar stim, ibland mycket stora sådana. Den är allätare, som framför allt lever av alger men även smådjur, speciellt mindre kräftdjur.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten leker under våren under vilken hanen gräver en grop på bottnen. Honan lägger därefter äggen där. Både dessa och ynglen vaktas av hanen.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Havsrudan finns i östra Atlanten från södra Norge, Skagerack och Brittiska öarna[5] över Medelhavet (inklusive Svarta havet), Kanarieöarna, Madeira och Kap Verdeöarna till norra Namibia.[2] Den går regelbundet in i Kattegatt, men är sällsynt där.[5]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Arten är en viktig matfisk i många områden[2] och fiskas i bland annat Medelhavet.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Spondyliosoma cantharus Linneaus, 1758” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=169229. Läst 15 augusti 2010. 
  2. ^ [a b c d] Luna, Susan M. (20 april 2010). Spondyliosoma cantharus (Linnaeus, 1758) Black seabream” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.us/summary/Speciessummary.php?id=1356. Läst 15 augusti 2010. 
  3. ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 191, 433-434. ISBN 91-1-844202-1 
  4. ^ Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 191. ISBN 91-518-3505-3 
  5. ^ [a b c d e] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 154-155. ISBN 91-518-4572-5