Haraldus Askebom

Från Wikipedia
Haraldus Askebom
Född1651[1]
Slaka församling[1], Sverige
Död25 april 1699[1]
Östra Husby församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kyrkoherde, Östra Husby församling (1685–1699)[1]
MakaAnna Langelius
(g. 1682–1693)[1]
Utmärkelser
Prost (1685)[1]
Redigera Wikidata

Haraldus Askebom, född 1651 i Slaka församling, Östergötlands län, död 25 april 1699 i Östra Husby församling, Östergötlands län, var en svensk präst i Östra Husby församling.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Haraldus Askebom döptes 26 januari 1651 på Aska i Slaka socken. Han var son till bonden Torsten Eriksson och Elin Haraldsdotter. Askebom blev 1671 student vid Uppsala universitet, skrevs in i universitetsmatrikeln 22 juni 1672 och magister 12 december 1682. Han prästvigdes 15 april 1685 till kyrkoherde i Östra Husby församling och blev samma år prost. Askebom bar preses vid prästmötet 1689. Han avled 25 april 1699 i Östra Husby socken. Ett porträtt av Askebom finns i Östra Husby kyrkas sakristia och en minnestavla i vapenhuset.[2]

Askebom var riksdagsman vid riksdagen 1697.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Askebom gifte sig första gången 6 juli 1682 med Anna Langelius (1663–1693). Hon var dotter till kyrkoherden Nicolaus Langelius och Anna Lundius. De fick tillsammans barnen Anna Askebom som var gift med kyrkoherden M. Livin i Södra Vi församling och kyrkoherden Laurentius Malm i Södra Vi församling, Nils Askebom (1686–1695), tullinspektorn Johan Askebom (född 1688) i Nyköping, Helena Askebom som var gift med kyrkoherden Nils Agelin i Målilla församling och kyrkoherden Nicolaus Sjöstedt i Höreda församling och Elisabeth Askebom som var gift med kollegan Erik Duræus i Linköping och kyrkoherden Magnus Boræn i Misterhults församling.[2]

Askebom gifte sig andra gången 4 april 1695 med Rebecca Löfgren (1664–1716). Hon var dotter till domprosten Petrus Simonius Löfgren och Apollonia Danckward i Linköping. Rebecca Löfgren hade tidigare varit gift med borgmästaren Johan Cedermark i Söderköping. De fick tillsammans barnen Daniel Askebom (1696–1700) och referemdaroem Samuel Askebom (1697–1734) i Kammarkollegium. Efter Askeboms död gifte Löfgren om sig med översten Johan Drakenberg i Karlskrona.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • De agricultura, Uppsala 1679.[2]
  • De Ebrietate, Stockholm 1682.[2]
  • Hans prästmötesafhandling "De praedestinatione".[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 379-381, läst: 16 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 379-381. Libris 41149