Hans Toll

Toll avlade kansliexamen vid Lunds universitet 1888. Han var attaché i Köpenhamn, Berlin och Paris 1888–1891 samt andre sekreterare i utrikesdepartementet 1892–1893. Toll blev kammarherre 1904. Han var ordenshistoriograf 1924–1937.

Hans Toll lät uppföra Hjularöds slott 1894–1897. Han var son till ryttmästaren Axel Toll (1829–1882) och Marie-Louise Wernstedt (1840–1925).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Ätten Tolls första tjenst under svenska fanor (1916)
De älsta svenska konungavapenbilderna och tre-kronor-vapnet: bedömda efter då gällande heraldiska sedvänjeregler (1919)
Folkungastudier (1920, 1921)
Något om Flateyjarbók (1921)
Konung Sverker den andres drottningar (1921)
Ulvilda norica (1922)
Kring Sigrid Storråda (1922)
Svenska kunga- och gravstudier (I-III, 1922)
Stenkil och Håkan Röde (1922)
Kungagravarna i Vreta kloster (1922)
Var dog Birger Jarl? (1924)
Något om Erikskrönikans kronologiska uppställningssystem (1925)
Erik den heliges korståg till Finland (1926)
Stockholms uppkomst (1926)
Kronor och sjöblad i danska riksvapnet (1926)
Unionskronor och unionsbanér (1926)
Några moment ur Götalands äldsta historia (1927)
Medeltidslatinet om Stockholms föregångsstad på Söder (1929)
Målet och sätten för Sigvat Skalds Svitjodresa (1929)
Sveriges och Danmarks äldsta historiska folkstammar: Kring Sveaväldet i Danmark (1936)
Trekronor-problemet (1936)
Två beteckningssystem vid unionssigill 1391-1436 (1937)
Kunga- och jarlavapen i Varnhem (1937)
Danskt-vendiskt överhöghetsvapen och pommerska hertigvapen genom tiderna (1938)
Folke Filbyter (1938)
Folkunganamnet (1941)