Högsbotorp
Högsbotorp är ett primärområde i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun, beläget i stadsdelen Högsbo i sydvästra Göteborg.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Högsbo var tidigare jordbruksmark och inkorporerades med Göteborg 1945 samtidigt som övriga Västra Frölunda landskommun. Stadsdelen är namngiven efter den torpbebyggelse som fanns här i början av 1900-talet och som revs för att ge plats åt den nya stadsdelen. Med få undantag är gatorna namngivna efter myntslag och mynttyper.[1]
Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]
Högsbotorp blev Västra Frölundas[förtydliga] första moderna stadsdel. Många privata byggmästare byggde hus i området, men dessa vill inte själva förvalta husen. Bostadsbolaget Familjebostäder äger därför många av husen.[2]
Axel Dahlströms Torg[redigera | redigera wikitext]
Området utgörs av bebyggelsen kring Axel Dahlströms torg med köpcentrum, folkbibliotek, kyrka och äldreboendet Högsbotorphemmet. Bostadsområdet med omkring 1900 lägenheter i 3–8 våningars lamellhus tillkom 1951–1954.[3]
Frölundaborg[redigera | redigera wikitext]
Till primärområdet Högsbotorp räknas också Frölundaborg, området mellan Marklandsgatan och Kapplandsgatan, där tidigare Högsbokolonien låg. Här byggdes åren 1962–1964 omkring 2 000 lägenheter i 3- och 8-våningars lamellhus.[4]
Villaområdena[redigera | redigera wikitext]
Till Högsbotorp räknas även de båda villaområdena i Frölundaborg belägna väster om Dag Hammarskjöldsleden.
Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Högsbotorp | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 7 800 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | +136 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 22,5 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 28,7 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 288 400 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 5,5 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 26,9 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 42,6 % | 37,9 % |
| Andel bostäder byggda 1951–1960 | 40,5 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 40,0 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 171 | |
| Andel bostäder i småhus | 0,9 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Askim-Frölunda-Högsbo och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Sydväst.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Göteborgs gatunamn, II:a upplagan, red. Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs gatunamnsberedning 1962 s.54
- ^ Hansson Einar, red (2007). Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. sid. 36. Libris 10604397. ISBN 9789185488940
- ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 54. Libris 447535
- ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 57. Libris 447535
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO3 Sydväst. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Högsbokolonien i våra hjärtan. Göteborg: Tre böcker. 1995. Libris 7592946. ISBN 91-7029-187-X
- Högsbotorpen berättar. Göteborg: Tre böcker. 1992. Libris 7592848. ISBN 91-7029-086-5
- Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 34-40. Libris 10604397. ISBN 9789185488940
