Gräsberg
| Gräsberg | |
| Småort | |
 Östra infarten till Gräsberg, 2014
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Dalarnas län |
| Kommuner | Ludvika kommun, Smedjebackens kommun |
| Distrikt | Ludvika distrikt, Norrbärke distrikt |
| Koordinater | 60°13′35″N 15°13′43″Ö / 60.22639°N 15.22861°Ö |
| Area | 54 hektar (2020)[1] |
| - Ludvika kommun | 53,8769 hektar (2015)[2] |
| - Smedjebackens kommun | 0,7014 hektar (2015)[2] |
| Folkmängd | 97 (2020)[1] |
| - Ludvika kommun | 101 (2015)[2] |
| - Smedjebackens kommun | 0 (2015)[2] |
| Befolkningstäthet | 1,8 inv./hektar |
| - Ludvika kommun | 1,87 inv./hektar |
| - Smedjebackens kommun | 0 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S6434[3] |
| Beb.områdeskod | 2085SB122 (2015–)[4] |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Gräsberg | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Gräsberg är en by i Ludvika kommun, Dalarnas län. Samhället sträcker sig längs riksväg 50 och länsväg W 639, cirka nio kilometer norr om Ludvika. Gräsberg är sedan gammalt känd som fyndort för bergkristall. Från 2015 avgränsar SCB här en småort, från att tidigare ingått i tätorten Persbo.[5] En mindre obebodd del av småorten sträcker sig in i Smedjebackens kommun.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Byn[redigera | redigera wikitext]
Gräsberg är ett gruv- och järnvägssamhälle. I gruvsammanhang nämns orten första gången år 1624 som ”Gräsbergsgruva, som ligger vid ett bergsmanshemman, kallad Persbo, där god malm bryts”. I mitten av 1700-talet fanns 14 utmål i området. Malmen transporterades för vidareförädling till bland annat Flatenbergs hytta. Efter 1783 har fältet brutits utan uppehåll ända fram till nedläggningen 1907–1909. Många gruvarbetare bodde kvar i Gräsberg och arbetade sannolikt i de närliggande gruvorna (Håksberg, Ickorrbotten, Källbotten m.fl.), där malmen från Håksbergsfältet bröts.
I december 1875 öppnade trafiken för Bergslagernas Järnvägar på sträckan Falun – Ludvika och Gräsberg fick en egen station. I och med järnvägen utökades bebyggelsen. I början av 1900-talet fanns det flera affärer, post och skola. Orten hade även ett bryggeri (Gräsbergs bryggeri) och en snickeriverkstad (Gräsbergs snickeri), som bland annat tillverkade kyrkbänkarna i Ludvika Ulrika kyrka. Idag finns ett 70-tal hushåll i Gräsberg.
Dan Andersson[redigera | redigera wikitext]
Gräsberg var även under en kortare tid hemvist för skalden Dan Andersson, som bodde här mellan 1915 och 1918. Sommaren 1915 hjälpte han sin far, Adolf Andersson (1854-1931) att bygga en stuga i byn. Det lilla huset blev familjens hem efter Luossastugan. Till sig själv gjorde han i ordning en kammare på vinden, där han skrev, mest nattetid. Här skapade han flera av novellerna som ingick i ”Det kallas vidskepelse” samt vissa av dikterna i ”Svarta Ballader”. År 1918 återvände han till Gräsberg för att gifta sig den 19 juni 1918 med sin fästmö, Olga Turesson.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Bygdeband: Gräsberg.
- Kulturmiljölandskap och bebyggelse i Ludvika kommun, program för kulturmiljövård 1990; Ulla Ahlström, Gräsbergs byalag, 2004.
- Skattlösberg och Luossastugan.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Småorter 2015 som delas av kommungräns, SCB, 19 december 2016, läs online, läst: 21 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gräsberg.
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
