Gamma Pavonis

Från Wikipedia
Gamma Pavonis (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPåfågeln
Rektascension21t 26m 26,60484s[1]
Deklination-65° 21′ 58,3145″[1]
Skenbar magnitud ()+4,22[2]
Stjärntyp
SpektraltypF0 V Fe-1,4 CH-0,7[3]
U–B-0,13[4]
B–V+0,48[4]
VariabeltypMisstänkt
Astrometri
Radialhastighet ()-29,9[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +80,56[1] mas/år
Dek.: +800,60[1] mas/år
Parallax ()107,97 ± 0,19[1]
Avstånd30,21 ± 0,05  (9,26 ± 0,02 pc)
Absolut magnitud ()+4,40[5]
Detaljer
Massa1,21 ± 0,12[6] M
Radie1,15 ± 0,04[6] R
Luminositet1,52 ± 0,05[6] L
Temperatur6 112[2] K
Metallicitet-0,80[2] dex
Vinkelhastighet1,0 ± 0,6[6] km/s
Ålder1,0[5] eller 7,25 [7] miljarder år
Andra beteckningar
γ Pav, CD-65° 2751, FK5 805, GJ 827, HD 203608, HIP 105858, HR 8181, LHS 3674, LTT 8510, SAO 254999.

Gamma Pavonis (γ Pav, förkortat Gamma Pav, γ Pav) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Påfågeln. Den har en skenbar magnitud på 4,22[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 108,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 30 ljusår (ca 9 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Gamma Pavonis är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F9 V Fe-1,4 CH-0,7[3]. Den är en metallfattig stjärna, vilket betyder att den har en låg mängd av element tyngre än helium. Den har en massa som är ca 20 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 15 procent[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1,5[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 100[2] K.

Gamma Pavonis är rankad som nr 14 på topp 100-listan över målstjärnor för Terrestrial Planet Finder för att söka efter en stenig planet i den beboeliga zonen vid ca 1,2 AE eller något mera, med en jordliknande omloppsbana.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d e] Jehin, E.; et al. (January 1999), "Abundance correlations in mildly metal-poor stars", Astronomy and Astrophysics, 341: 241–255, arXiv:astro-ph/9809405 , Bibcode:1999A&A...341..241J
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637
  4. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  5. ^ [a b c] Holmberg, J.; Nordstrom, B.; Andersen, J. (July 2009). "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics". Astronomy and Astrophysics. 501 (3): 941–947. arXiv:0811.3982 . Bibcode:2009A&A...501..941H. doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  6. ^ [a b c d e f g] Bruntt, H.; et al. (July 2010), "Accurate fundamental parameters for 23 bright solar-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 405 (3): 1907–1923, arXiv:1002.4268 , Bibcode:2010MNRAS.405.1907B, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16575.x
  7. ^ Mosser, B.; Deheuvels, S.; Michel, E.; Thévenin, F.; Dupret, M. A.; Samadi, R.; Barban, C.; Goupil, M. J. "HD 203608, a quiet asteroseismic target in the old galactic disk". Astronomy and Astrophysics. 488 (2): 635–642. arXiv:0804.3119 . Bibcode:2008A&A...488..635M. doi:10.1051/0004-6361:200810011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]