Fredrik August Lidströmer
| Fredrik August Lidströmer | |
 | |
| Född | Fredrik August Lidström[1] 7 juli 1787[1] Karlskrona[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 april 1856[1] (68 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Arkitekt, officer, tecknare |
| Befattning | |
| Konstruktör, örlogsflotta | |
| Barn | August Lidströmer (f. 1839) |
| Föräldrar | Jonas Lidströmer[1] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Vasaorden (1824)[1] | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik August Lidströmer, född den 7 juli 1787 i Karlskrona, död den 14 april 1856 i Stockholm, var en svensk militär, arkitekt och tecknare. Har var son till Jonas Lidströmer, far till August Lidströmer och Fredrik Lidströmer, samt farfar till Gustaf Lidströmer och Sigrid Lidströmer.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lidströmer, som tillhörde adliga ätten Lidströmer, var son till byggmästaren Jonas Lidströmer. 1816 kom han till Stockholm med erfarenhet från bygget av Göta kanal där han arbetade under Baltzar von Platen. I Stockholm började han att hjälpa sin far med bygget av Slottsobelisken. Därefter fortsatte han med projekteringen av stadens kajer, bland dem Strömparterren. Efter en snabb karriär befann han sig i officerskretsar kring kung Karl XIV Johan och blev dennes förste arkitekt. Han ritade postamentet och stenarbetena för Karl XIII:s staty i Kungsträdgården och var stadsarkitekt mellan 1818 och 1824.
Bland hans arbeten märks ritningarna för Drottningens paviljong och Vaktstugan vid Rosendals slott. Drottningens paviljong var till en början uppförd i en våning. Han tog även fram ritningar för ett nytt monumentalt slott på Rosendal vars huvudbyggnad hade brunnit ner 1819. Ungefär samtidigt anlitade kungen Lidströmers barndomsvän, arkitekt Fredrik Blom. Därefter var båda under två år sysselsatta med samma uppgift, ett nytt slott på Rosendal. När kungen godkände Bloms slottsförslag anhöll Lidströmer om entledigande.
Till senare verk hör Visby lasarett och Länsfängelset i Nyköping samt anläggandet av Nybrokajen. Mycket av hans arbeten finns även bevarade som akvareller och originalteckningar i flera arkiv. Som konstnär arbetade han med teckningar, akvareller och gouache. Lidströmer är representerad vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm. Liksom sin far blev han överstelöjtnant mecanicus och riddare av Vasaorden.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Lidströmer gifte sig 14 augusti 1839 med Charlotta Gustava Vilhelmina Jusléen (1797–1875). Hon var dotter till kofferdikaptenen Mattias Jusléen och Christina Margareta Brunnmark. De fick tillsammans barnen kaptenen Fredrik Lidströmer (1820–1863) och grosshandlaren August Lidströmer (1839–1915) i Stockholm.[3]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Akvarellerad ritning till Drottningens paviljong, upprättad av Lidströmer. -
Akvarellerad ritning till Vauxhall i Kungsträdgården, av Lidströmer. -
Karl XIII:s staty. -
Drottningens paviljong, Rosendals slott. -
Vaktstugan, Rosendals slott. -
Länsfängelset i Nyköping.
.jpg)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 302, ISBN 91-87504-00-6
- Informationstavla vid Vaktstugan på Rosendal, uppsatt av Djurgårdsförvaltningen.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 4, Norstedts förlag, 1928, s. 631, läst: 13 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 631. Libris 10076751
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik August Lidströmer.
