Frederic Harrison

Från Wikipedia
Frederic Harrison
Född18 oktober 1831[1][2][3]
London
Död14 januari 1923[1][2][3] (91 år)
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland[4][5]
Utbildad vidKing's College School
SysselsättningHistoriker[5], biograf, självbiograf, översättare, jurist[4][5], barrister, författare[6], filosof, litteraturkritiker
Befattning
Ledamot av London County Council
ArbetsgivareLincoln's Inn[4]
Politiskt parti
Det progressive partiet (London)
MakaEthel Bertha Harrison
Namnteckning
Redigera Wikidata
Frederic Harrison

Frederic Harrison, född 18 oktober 1831, död 14 januari 1923, var en brittisk författare och filosof.

Efter studier i Oxford verkade Harrison som praktiserande jurist, och var 1877-82 professor i rättsvetenskap och tog aktiv del i dagspolitiken på det liberala partiets sida. Han gjorde sig även gällande som historisk författare men verkade framför allt som ledare för den positivistiska rörelsen i England och grundade av dess organ The positivist review. Med hänförelse omfattade han Auguste Comtes sociologi och humanitetsreligion och hoppades på samhällslivets förnyelse i dess anda. Genom sin praktiska idealism och sitt oförfärade frihetspatos företrädde han de bästa sidorna i den victorianska tidens liberalism, vars idéer han alltid förblev trogen. Bland Harrisons skrifter märks: Meaning of history (1862), National and social problems (1908), samt Realities and ideals (1908).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Frederic Harrison, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Frederic Harrison, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Гаррисон, Фредерик, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Гаррисон, Фредерик, Stora sovjetiska encyklopedin.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]