Filmprojektor

Från Wikipedia
En AGA Baltic, Ultra 35 mm projektor i foajén på Filmhuset, Stockholm.

Filmprojektor eller bioprojektor är en optisk-mekanisk apparat konstruerad för att visa rörliga filmbilder genom att projicera bilderna på en filmduk.

Funktion och historik[redigera | redigera wikitext]

Animation som visar funktionen av ett Malteserkors.

I filmprojektorns bildfönster leds filmen fram ruta för ruta (till exempel med 24 rutor per sekund). Filmen löper intermittent, d.v.s inte kontinuerligt genom bildfönstret utan stoppas under en bråkdel av en sekund, så kort att det inte uppfattas av det mänskliga ögat. När filmen står stilla öppnas slutaren och släpper fram ljus genom filmbilden, som förstoras av ett objektiv och uppfångas på en duk. Ett så kallat Malteserkors rycker fram filmen en ruta i taget. Filmprojektorer finns från smalfilm för amatörbruk till 35 mm och 70 mm för biografprojektorer. Den grundläggande tekniken uppfanns 1895 av bröderna Auguste och Louis Lumière. Deras kinematograf kunde både uppta och återge filmbilder.

Digital filmvisning[redigera | redigera wikitext]

Den 2 februari 2000 genomfördes den första digitala filmvisningen i Europa[1] av Philippe Binant, med DLP CINEMA-teknik av Texas Instruments.[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Philippe BINANT, Au coeur de la projection numérique, Actions, 29, 12-13, Kodak, Paris, 2007.[1]
  • Charles S. SWARTZ (editor), Understanding digital cinema. A professional handbook, Elseiver, Oxford, 2005.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedi
  • Bonniers lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]