Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar som sträcker sig från nord-nordväst till syd-sydöst, ett resultat av historisk bergskedjeveckning. Området tillhör bergslagsregionens malmfältsområde, och Långbansfältets berggrund är bland de rikaste i världen när det gäller mineraler. Denna unika geologi har skapat en rik flora, inklusive ett antal sällsynta orkidéarter.
År 2024 fanns 12 naturreservat i Filipstads kommun.[9] Bland dessa kan nämnas Guldplatshagen som med sin näringsrika berggrund av kalk och grönsten, är hem för en rik flora som är karakteristisk för trakten. Den norra delen av reservatet präglas av ett fuktängsstråk med inslag av torrare områden där ängsvegetationen är påverkad av kalk och hävd. I den södra delen dominerar ung björkskog.
Syftet med reservatets bildande var att skydda och bevara guckuskon, en orkidé som är fridlyst i hela Sverige och som endast växer på några få platser i länet. Området är en del av EU:s Natura 2000-nätverk för skydd av värdefull natur.[10]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-05) Motivering: Avser mandatperioden 2014–2018. Sedan dess har två val passerat och maktskifte skett.Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Kommunens näringsliv har genomgått förändringar över tid. Från en tidigare inriktning på gruvnäring och järnframställning, som avtog på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. De ledande företagen i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB, tidigare känd som Wasabröd AB, som fokuserar på knäckebrödstillverkning, Orklakoncernen, tidigare OLW, som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar. Andra betydande arbetsgivare inkluderar kommunen, landstinget och företag med rötter i Lesjöfors Bruk, såsom Lesjöfors Fjädrar AB. Robust Ståldörrar AB är också en betydande aktör i Nykroppa.[16]
Kommunen har 9 942 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 217:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Filipstads kommun 1810–2020[17]
År
Folkmängd
1810
9 109
1820
9 744
1830
11 766
1840
12 901
1850
14 964
1860
17 583
1870
19 339
1880
21 202
1890
20 595
1900
19 944
1910
21 524
1920
21 068
1930
19 627
1940
19 335
1950
18 184
1960
18 689
1970
16 238
1980
14 606
1990
13 341
2000
11 598
2010
10 562
2020
10 503
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Filipstad är kommunen med störst skillnad i medelålder mellan kvinnor och män vid första barnets födelse (25,65 år för kvinnor och 32,54 år för män 2010. Skillnaden på nästan 7 år är mer än 4 år större än för hela landet).[18]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 467, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 837 den 31 december 2018).[19]
Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Filipstad[19]
Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Filipstads kommun 10 837 personer. Av dessa var 2 082 personer (19,21 %) födda i ett annat land än Sverige.[19]
Historisk utveckling av utrikes födda personer i Filipstad[19]
Flera platser bär vittnesbörd om områdets historia och industriella arv.
Hornkullens silvergruvor i Nykroppa har en mytisk status som en plats där silvermalm bröts redan på 1300-talet. Under mitten av 1800-talet lades gruvdriften ner, men dess arv lever vidare. Silverleden markerar den gamla vägen från gruvan till hyttan. Längsleden återfinns gamla torpruiner samt resterna av den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan.
Långban är känd som en av världens mest mineralrika platser. Gruvdriften började på 1500-talet och fokuserade på brytning av järnmalm. Även om gruvdriften lades ner på 1970-talet, lever gruvbyn än idag med sina bevarade byggnader och mineralsamlingar.
Storbrohyttan har varit en central del av områdets industriella historia sedan 1500-talet. Trots att den sista tackjärnsblåsningen ägde rum 1920 har hyttan bevarats och renoverats.[21]
Blasonering: I fält av silver en riddare, klädd i blå rustning med uppfällt visir och med naturfärgat ansikte samt sittande på en gående röd häst med beväring och mundering av guld.
Vapnet fastställdes 1945 för Filipstads stad och går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Efter kommunbildningen 1971 fanns även Kroppas och Värmlandsbergs vapen att tillgå, men man registrerade det gamla stadsvapnet oförändrat för kommunen i PRV 1975.