Filippo Carcani

Från Wikipedia
Filippo Carcani
Taket i Lancellotti-kapellet i San Giovanni in Laterano.
Född1644[1]
Död1688[1]
Konstnärskap
FältSkulptur
MotivKristna motiv, porträtt, mytologiska motiv
UtbildningFabio Cristofori
Ercole Ferrata
Giovanni Lorenzo Bernini
RörelseBarocken
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Filippo Carcani, kallad Il Filippone, född 1644, död 1688, var en italiensk barockskulptör som var verksam i Rom från 1657 till 1686. I unga år var han medhjälpare åt Ercole Ferrata och ägnade sig åt stuck- och marmorarbeten.[2] Senare kom han att bli en av Berninis lärjungar.[3]

För gravmonumentet över kardinal Carlo Bonelli i Santa Maria sopra Minerva utförde Carcani den allegoriska skulpturen Barmhärtigheten.[2] 1678 samarbetade Carcani med Bernini vid uppförandet av påve Alexander VII:s gravmonument i Peterskyrkan.[4]

I basilikan Santa Maria Maggiore har Carcani skulpterat de båda allegoriska figurerna Tron och Uthålligheten samt en putto för Agostino Favoritis gravmonument.[5] I San Marco har Carcani bidragit med gravmonumentet över kardinal Pietro Basadonna med de allegoriska figurerna Tron och Uthålligheten.[6]

I San Giovanni in Laterano – Lateranbasilikan – fick Carcani omkring år 1675 i uppdrag att förse taket i Cappella Lancellotti med en stuckutsmyckning. Denna består bland annat av fyra tondi med scener ur den helige Franciskus liv: Franciskus framför krucifixet i San Damiano, Franciskus i Lateranbasilikan, Påven godkänner Franciskus ordensregel och Den döende Franciskus.[7] I samma kyrka ligger även Carcani bakom gravmonumentet åt kardinal Cesare Rasponi.[8]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Filippo Carcani, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Pampalone 1976.
  3. ^ Wittkower 1955, s. 40.
  4. ^ Wittkower 1955, s. 238–240.
  5. ^ Tylenda 1993, s. 52.
  6. ^ Tylenda 1993, s. 198.
  7. ^ Tylenda 1993, s. 33.
  8. ^ Blunt 1982, s. 86.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4 
  • Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3 
  • Wittkower, Rudolf (1955) (på engelska). Gian Lorenzo Bernini: The Sculptor of the Roman Baroque. London: The Phaidon Press. OCLC 5778087 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]