Erik Gustaf Brydolf
| Eric Gustaf Brydolf | |
 | |
| Född | 30 maj 1773[1][2] Hogstads församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1840[1][2] (67 år) Hällestads församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Teolog[3][2], präst[2] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Hällestads församling (1810–1840)[2] | |
| Barn | Adriana Hollberg (f. 1815)[2] Hedvig Fredrika Brydolf (f. 1818)[2] Fabian Brydolf (f. 1819)[2] Gustaf Sigfrid Brydolf (f. 1824)[2] |
| Utmärkelser | |
| Prost (1822)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Gustaf Brydolf, tidigare Brohmer, född 30 maj 1773 i Hogstads församling, Östergötlands län, död 18 december 1840 i Hällestads församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Erik Gustaf Brydolf föddes 1773 på Mörby i Hogstads församling. Han var son till fältväbeln Anders Samuel Brohmer och Anna Catharina Sahlin. Brydolf blev student i Uppsala universitet höstterminen 1795 och avlade filosofie magisterexamen 16 juni 1800. Han prästvigdes till extra ordinarie bataljonspredikant vid Livgrenadjärregementet 3 juni 1801. Brydolf avlade pastoralexamen 1802 och blev regementspastor vid Livgrenadjärregementet 1805. Han blev kyrkoherde i Hällestads församling 1808, tillträde 1810 och prost 16 november 1822. Brydolf avled 1840 i Hällestads församling.[4]
Brydolf var känd som topografisk beskrivare och författare till en latinsk dissertation om Risinge socken i Östergötland.[5]
Erik Gustaf Brydolf är stamfar till den svensk-amerikanska släkten Brydolf.[6]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Brydolf gifte sig första gången 27 april 1810 med Adriana Christina Norberg (1789–1811). Hon var dotter till kyrkoherden Anders Norberg och Sigrid Kolmodin i Söderköping. De fick tillsammans dottern Sigrid Gustava Adriana Brydolf som var gift med kyrkoherden Pehr Erik Rudebeck i Stora Åby församling.[4]
Brydolf gifte sig andra gången 21 juli 1814 med sin svägerska Petronella Norberg (1788–1879). De fick tillsammans barnen författarinnan Adriana Brydolf (1815–1893) som var gift med kämnersnotarien Ludvig August Hollberg i Linköping, Hedvig Fredrica Brydolf (1818–1914) som var gift med överfältläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, överstelöjtnant och konstnären Fabian Brydolf (1819–1897) i Burlington, Iowa och provinsialläkaren Gustaf Sigfrid Brydolf (1824–1876) i Örebro.[4]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1798 – De Nexu inter vitam familiarem et opimones gentium. P. III., Uppsala.[4]
- 1800 – De Paroecia Risinge in Ostrogothia. P. I, Uppsala.[4]
- 1801 – De Paroecia Risinge in Ostrogothia. P. II, Uppsala.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Bryndolf, Eric Gustaf, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 721-722, läst: 14 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 120906562, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 721–722. Libris 41149
- ^ Erik Gustaf Brydolf, De Paroecia Risinge in Ostrogothia, I Uppsala 1800, II Uppsala 1801. Erixon & Wallin, Stockholm 1929-1932, Svenska kulturbilder, Del I och II, s.309.
- ^ Johan Alfred Westerlund och Johan Axel Setterdahl (Linköping 1917), Linköpings stifts herdaminne D. 3, s.512 och s.721.