Erik Byström

Från Wikipedia

Jöns Erik Byström, född 6 oktober 1902 i Brunflo församling i Jämtland, död 9 maj 1988 i Högalids församling i Stockholm, var en svensk målare.

Han var son till köpmannen Enock Byström och Stina Eriksson och gift andra gången med Gerda Gjöe-Geleff. Byström studerade för Carl Wilhelmson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1927–1928 samt under studieresor i Sverige och Danmark. Han var bosatt i Pedersborg i Sorøtrakten 1933–1940 men återvände till Sverige i samband med den tyska ockupationen. Separat ställde han ut i Köpenhamn, Odense och Sorø under 1930-talet efter återkomsten till Sverige ställde han ut separat på Konstnärshuset i Stockholm, Göteborgs konsthall samt i Östersund. Han medverkade i ett stort antal samlingsutställningar och han var särskilt inbjuden att medverka i Sveriges allmänna konstförenings utställning på Liljevalchs konsthall 1950. Efter återkomsten till Sverige bosatte han sig på Malmen vid Drottningholm och det avspeglade sig i konsten genom att han i många målningar fångade slottsbyggnadens strama kubiska arkitektur och den kringliggande slottsparken bland hans andra motiv märks stilleben, naket, landskap och interiörer. Byström är representerad vid Göteborgs konstmuseum, Moderna Museet,[1] Kalmar Konstmuseum,[2] Norrköpings konstmuseum [3] och Östersunds museum. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska konstnärer, biografisk handbok, Väbo förlag, sidan 83, 1987, Libris 7765108.
  • Roosval Johnny, Lilja Gösta, red (1952). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 1, Abbe-Dahlander. Malmö: Allhem. sid. 231. Libris 8390294 

Noter[redigera | redigera wikitext]