Einar Ekstrand
| Einar Ekstrand | |
| Född | 22 december 1880 Nyköping, Sverige |
|---|---|
| Död | 24 augusti 1958 (77 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Befattning | |
| Sveriges ambassadör i Argentina | |
| Redigera Wikidata | |
Eric Einar Ekstrand, född 22 december 1880 i Nyköping, död 24 augusti 1958,[1] var en svensk diplomat.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ekstrand var son till läroverksadjunkt Conrad Ekstrand och Amanda Lundquist. Han tog jur.utr.kand i Uppsala 1904 och studerade vidare vid Handelshögskolan i Mons, Belgien 1906-1907 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1907.[2] Han tjänstgjorde i Hamburg, Narva, Riga 1907-1910[3] och var tillförordnad generalkonsul i Sankt Petersburg 1913 samt konsul i Riga 1913. Ekstrand var tillförordnad konsul i Chicago 1916, tillförordnad extra avdelningschef vid UD 1917, tillförordnad chef för handelsavdelningen 1918 och legationsråd i Washington, D.C. 1918.[2]
Han var därefter vice VD i Stockholms Superfosfat Fabriks AB 1919-1922, chef för Svenska Röda Korsets hjälpexpedition till Ryssland 1921-1922 och generalkonsul och chef för UD:s personal- och administrativa avdelning 1921. Ekstrand var medlem av blandade kommissionen för utväxling av den grekiska och turkiska civilbefolkningen 1923, Nationernas förbunds råds mandatär för beskyddandet av den albanska minoriteten i Grekland 1924 innan blev sändebud i disponibilitet 1925. Han var envoyé i Buenos Aires, Santiago de Chile, Montevideo och Asunción 1925-1931, ordförande i NF:s kommission för undersökning av kontrollen av opiumrökning i yttersta östern 1929-1930, ordförande i Centrala Finlandshjälpens arbetsutskott 1939-1940, direktör för opiesekretariatet och sekretariatet för sociala frågor i NF:s sekretariat i Genève, 1931-1939 och medlem av 1940 års flyktinghjälpskommitté samt medlem av FN:s kommitté för minoritetsskydd 1947-1953.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Ekstrand, Eric Einar (1944). Jorden runt på trettio år. Stockholm. Libris 1540232
- Ekstrand, Eric Einar (1944). Jorden runt på trettio år. [1, Stockholm-Samara]. Stockholm. Libris 1540233
- Ekstrand, Eric Einar (1944). Jorden runt på trettio år. [2], Aten-Buenos Aires-Tokio-Genève. Stockholm. Libris 1540234
- Ekstrand, Eric Einar (1945). Internationellt hjälparbete: några synpunkter. Stockholm: Koop. förb. Libris 1395945
- Ekstrand, Eric Einar (1946). Strövtåg i Orienten och Sydamerika. Stockholm: Ljus. Libris 1395946
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969. Stockholm: Norstedt. 1968. sid. 1094. Libris 3681519. https://runeberg.org/vemardet/1969/1110.html
- ^ [a b c] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: Norstedt. sid. 244. Libris 8261511. https://runeberg.org/vemardet/1957/0268.html
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB[sidnummer behövs]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Ekstrand, Erik Einar i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
|