Chapada Diamantina nationalpark

Chapada Diamantina nationalpark
(Parque Nacional da Chapada Diamantina)
Nationalpark
Chapada Diamantina nationalpark ligger i östra Brasilien.
Chapada Diamantina nationalpark ligger i östra Brasilien.
Land Brasilien Brasilien
Delstat Bahia
Kommun Mucugê
Höjdläge 1 301 m ö.h.
Koordinater 12°52′48″S 41°24′03″V / 12.87992°S 41.40095°V / -12.87992; -41.40095
Tidszon BRT (UTC-3)
Geonames 9782057

Chapada Diamantina nationalpark (portugisiska: Parque Nacional da Chapada Diamantina) är en nationalpark i Brasilien.[1] Den ligger i kommunen Mucugê och delstaten Bahia, i den östra delen av landet, 800 km öster om huvudstaden Brasília. Chapada Diamantina nationalpark ligger 1 301 meter över havet.[1]

"Diamantina" syftar på diamanterna som hittades i bergskedjan Chapada Diamantina i mitten av 1800-talet.[2] Terrängen är kuperad, och täcks i huvudsak av flora som tillhör biomet caatinga.

Läge[redigera | redigera wikitext]

Nationalparken finns i biomet caatinga och täcker 152 142 hektar. Parken skapades genom dekret 91.655 17 september 1985, och administreras av Chico Mendes Institute for Biodiversity Conservation.[3] Nationalparken täcker delar av kommunerna Palmeiras, Mucugê, Lençóis, Ibicoara och Andaraí i delstaten Bahia.[4]

Terräng[redigera | redigera wikitext]

Terrängen runt Chapada Diamantina nationalpark är huvudsakligen kuperad. Chapada Diamantina nationalpark ligger uppe på en höjd.[a] Den högsta punkten i närheten är 1 583 meter över havet, 3,5 km sydväst om Chapada Diamantina nationalpark.[b] Runt Chapada Diamantina nationalpark är det mycket glesbefolkat, med 4 invånare per kvadratkilometer.[6] Nationalparken finns i Chapada Diamantina, en platå omgiven av branta klippor 41 751 km2 i centrala Bahia. Typiskt för platån är att dess höjd varierar mellan 500 och 1 000 m ö.h. I de mer bergiga delarna finns ett flertal bergstoppar från 1 600 till 1 800 m ö.h. och ett fåtal mer än 2 000 m ö.h. Platån bildar en vattendelare som dränerar den ena sidans vatten, så att det rinner ner i Rio de São Francisco och den andra sidans vatten rinner ner i Rio de Contas och Rio do Paraguaçu.[4]

Nationalparken ligger i den kuperade bergskedjan Sincorá i den östra delen av platån, ett område av veckade och kraftigt eroderade strukturer. Bergskedjan är utsträckt i nordlig–sydlig riktning, och har en genomsnittlig bredd av 25 km.[4] Den högsta punkten i nationalparken är också den högsta punkten i delstaten, den 2 036 meter höga Pico do Barbado. Både guld och diamanter har hittats i bergskedjan.[7]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Omgivningarna runt Chapada Diamantina nationalpark är huvudsakligen savann.[8] Årsmedeltemperaturen i trakten är 20 °C. Den varmaste månaden är november, då medeltemperaturen är 22 °C, och den kallaste är juni, med 17 °C.[9] Genomsnittlig årsnederbörd är 671 millimeter. Den regnigaste månaden är december, med i genomsnitt 155 mm nederbörd, och den torraste är juli, med 19 mm nederbörd.[10] Bergen tvingar fuktig luft att röra sig västerut och uppåt från havet, vilket medför mycket regn, speciellt i öster. [4] Det finns många grottsystem som formats av floderna i området.[2]

Chapada Diamantina nationalpark
Klimatdiagram (förklaring)
JFMAMJJASOND
 
 
75
 
26
18
 
 
66
 
26
18
 
 
30
 
25
17
 
 
33
 
22
15
 
 
51
 
23
16
 
 
32
 
20
14
 
 
19
 
21
14
 
 
26
 
22
13
 
 
19
 
24
15
 
 
32
 
27
17
 
 
132
 
27
18
 
 
155
 
26
18
Genomsnittlig temperatur i °C (max. och min.)
Nederbörd i mm. Årsnederbörd: 670 mm.
Källa: [9]

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Typisk flora i Chapada Diamantina

Vegetationen består av typiska xerofila caatingabestånd på höjder från omkring 500 till 900 meter, med atlantskogsvegetation längs vattendragen, och ängar och steniga områden högre upp. Den endemiska floran består av orkidéerna Adamantinia miltonioides, Cattleya elongata, Cattleya tenuis, Cattleya x tenuata, Cleistes libonii och Cleistes metallina. Kolibrin hättvisirbärare (Augastes lumachellus) är endemisk.[4]

Det finns få stora däggdjur, men däremot många små däggdjur, reptiler, groddjur, fåglar och insekter.[2]

Bevarande[redigera | redigera wikitext]

Nationalparken klassas som rödlistad II (nationalpark). Dess syfte är att bevara naturliga ekosystem av stort ekologiskt intresse och dramatisk skönhet och möjliggöra vetenskaplig forskning, miljöutbildning, utomhusaktiviteter och ekoturism. Fåglar som är skyddade i reservatet är vithuvad vråk (Buteogallus lacernulatus), chacoörn (Buteogallus coronatus), bahialövtyrann (Phylloscartes beckeri), blåbröstad parakit (Pyrrhura cruentata) och bahiataggstjärt (Synallaxis whitneyi).[3] Andra skyddade arter är Callicebus barbarabrownae, puma (Puma concolor), jaguar (Panthera onca), dvärgtigerkatt (Leopardus tigrinus), jättebälta (Priodontes maximus) och jättemyrslok (Myrmecophaga tridactyla).[3]

Morro do Pai Inácio[redigera | redigera wikitext]

Platåberget Morro do Pai Inácio är den mest kända formationen i parken. Berget är 1 120 meter högt och utsikten över parkens norra del är vidsträckt.[11]

Poço Encantado[redigera | redigera wikitext]

Poço Encantado betyder 'Den förtrollade brunnen'. Den är koboltblå och ligger längst ner i en djup grotta.[11]

Cachoeira do Buracão[redigera | redigera wikitext]

Cachoeira do Buracão är ett vattenfall i nationalparkens södra utkant. Vattnet faller 120 meter ner i en bassäng. Efter vattenfallet rinner floden vidare genom en djup ravin.[11]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Framräknat ur variansen i alla höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas, inom 10 km radie.[5] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
  2. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[5] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Chapada Diamantina nationalpark hos GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2014-10-22; databasdump nerladdad 2015-12-29
  2. ^ [a b c] Saulo Queiroz da Fonseca. ”National Park” (på portugisiska). Astrotown.de. http://www.astrotown.de/chapada. Läst 11 april 2019. 
  3. ^ [a b c] ”Mendes” (på portugisiska). Chico Mendes Institute for Biodiversity Conservation. Arkiverad från Mendes originalet den 16 september 2016. https://web.archive.org/web/20160916182050/http://www.icmbio.gov.br/portal/unidadesdeconservacao/biomas-brasileiros/caatinga/unidades-de-conservacao-caatinga/2129-parna-da-chapada-da-diamantina. Läst 11 april 2019. 
  4. ^ [a b c d e] [url=http://sistemas.mma.gov.br/cnuc/index.php?ido=relatorioparametrizado.exibeRelatorio&relatorioPadrao=true&idUc=137 ”Unidade de Conservação”] (på portugisiska). MMA: Ministério do Meio Ambiente. url=http://sistemas.mma.gov.br/cnuc/index.php?ido=relatorioparametrizado.exibeRelatorio&relatorioPadrao=true&idUc=137. Läst 11 april 2019. 
  5. ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  6. ^ ”NASA Earth Observations: Population Density”. NASA/SEDAC. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP. Läst 30 januari 2016. 
  7. ^ ”Chapada Diamantina National Park”. Bahia Guide. Arkiverad från originalet den 17 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160517161621/http://bahia.basix.cc/ENG-ChapDiam.html. Läst 4 maj 2016. 
  8. ^ ”NASA Earth Observations: Land Cover Classification”. NASA/MODIS. Arkiverad från originalet den 28 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1. Läst 30 januari 2016. 
  9. ^ [a b] ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 1 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200601165802/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. 
  10. ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016. 
  11. ^ [a b c] Awasthi, Ankita (2014). Brasilien. Stockholm: Reseförlaget. sid. 204–205