Brigitte Lahaie

Från Wikipedia
Brigitte Lahaie
Brigitte Lahaie, 2014.
FöddBrigitte Van Meerhaeghe[1]
12 oktober 1955[2][3][4] (68 år)
Tourcoing, Frankrike
Andra namnBrigitte Lahaie
Medborgare iFrankrike
SysselsättningFilmskådespelare, astrolog, porrskådespelare, radioprogramledare, bloggare
ArbetsgivareRMC
Sud Radio
PartnerRené Chateau
Redigera Wikidata

Brigitte Lahaie, född 12 oktober 1955 i Tourcoing[5] som Brigitte Lucie Jeanine Van Meerhaeghe, är en fransk skådespelare och radiopersonlighet. Hon är mest känd för sin karriär som pornografisk skådespelare från 1976 till 1980.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brigitte Lahaie flyttade hemifrån som 18-åring, och arbetade inledningsvis i en skoaffär i Paris. Kort därefter uppmärksammades hon för sitt utseende och accepterade ett förslag att börja posera som nakenmodell i olika pornografiska herrtidningar.[6]

Brigitte Lahaie började sin karriär som porrskådespelerska 1976, bara ett år efter att hårdporr blivit lagligt i Frankrike och under den så kallade "gyllene eran"[6] för porren – då porrfilm var en lukrativ del av biografutbudet. Hon blev sin tids mest kända franska porrstjärna,[7] och under de följande åren medverkade hon i ett trettiotal pornografiska långfilmer – inklusive 1976 års Jouissances i regi av Claude Mulot.[6] Dessutom syntes hon i en mängd erotiska filmer,[5] utan explicita sexscener. Jean Rollin, som regisserat Lahaie i en porrfilm, ville även ge henne chansen att medverka i vanliga filmer, vilket ledde till en roll i Les Raisins de la mort (1978) och senare i Fascination (1979).[5]

Därefter övergav hon porrbranschen, för att istället försöka skapa sig en karriär inom den allmänna franska filmen. År 1981 syntes hon i rollen som sjuksköterska i Pour la peau d'un flic (svenska: En gång snut alltid snut[8]), vid sidan av Alain Delon. Hon mederkade även i Jess Francos Faceless (1987), som prostituerad i Henry & June (1990) samt i Calvaire (2004).

Brigitte Lahaie kom dock i regel att få figurera i mindre sidoroller, vilket fick henne att istället pröva lyckan som sångerska (den mindre lyckade singeln "Caresse tendresse"[5]) och författare. Hon skrev en självbiografi, betitlad Moi, la scandaleuse ('Jag, skandalernas kvinna').[6] Därefter författade hon "tantsnusk"-romanerna La Femme modèle (1991) och Le Sens de la vie (1994) – båda utgivna på stora förlaget J'ai Lu.

År 1987 blev hon programvärd i radio och TV. Efter Les Grosses têtes i RTL åren 1987–1992 hördes och syntes hon från och med 1990-talet i olika franska kabelkanaler. Från 2001 och fram till 2016 hade hon ansvaret för det dagliga eftermiddagsprogrammet Lahaie, l'amour et vous ('Lahaie, kärleken och ni') i Radio Monte-Carlo (RMC). Det två timmar långa programmet hade sex och relationer som tema.[5] Efter RMC-åren kom hon att arbeta i en liknande roll på Sud Radio.[9]

Den hästintresserade Lahaie fungerade som kommentator för hästtävlingarna under 2012 års sommar-OS i London.[6]

År 2020 återvände Brigitte Lahaie till filmbranschen. Hon medverkade med en roll i den erotiska filmen Une dernière fois ('En sista gång'), regisserad av den feministiskt medvetna Olympe de G.[9]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2002 är Brigitte Lahaie gift med sin Patrick (efternamn okänt). Han arbetar som affärsman.[9]

Filmografi (urval)[5][redigera | redigera wikitext]

Pornografiska filmer[redigera | redigera wikitext]

  • 1976 : Je suis une belle salope av Gerard Vernier
  • 1977 : Vibrations sexuelles deavJean Rollin
  • 1977 : Suprêmes jouissances av Claude Mulot
  • 1977 : Je suis à prendre av Francis Leroi
  • 1977 : Parties fines av Gérard Kikoïne
  • 1977 : Sarabande porno av Claude Bernard-Aubert
  • 1977 : Entrecuisses / Possessions av Pierre B. Reinhard
  • 1978 : La Rabatteuse av Claude Bernard-Aubert
  • 1978 : La Clinique des fantasmes av Gérard Kikoïne
  • 1979 : Anna cuisses entrouvertes av José Bénazéraf
  • 1979 : Photos scandales av Jean-Claude Roy
  • 1979 : Parties de chasse en Sologne av Claude Bernard-Aubert
  • 1980 : Maîtresse pour couple av Patrick Aubin
  • 1980 : Secrets d'adolescentes av Gérard Loubeau
  • 1980 : Les enfilées av Jean-Claude Roy
  • 1980 : Les petites écolières av Claude Mulot
  • 1981 : Parties très spéciales av Gérard Kikoïne

Andra filmer[redigera | redigera wikitext]

  • 1978 : Les Raisins de la mort av Jean Rollin
  • 1979 : Fascination av Jean Rollin (som "Eva")
  • 1979 : I... comme Icare av Henri Verneuil (som "Ursula Hoffman")
  • 1979 : New Generation av Jean-Pierre Lowt-Legoff
  • 1980 : Le Corps et le fouet av Erwin C. Dietrich (som "Rita")
  • 1980 : Filles sans voile (som "Greta")
  • 1980 : Diva av Jean-Jacques Beineix
  • 1980 : La Nuit des traquées av Jean Rollin (som "Elysabeth")
  • 1981 : Les Paumées du petit matin av Jean Rollin
  • 1981 : Pour la peau d'un flic av Alain Delon (som sjuksköterska)
  • 1982 : Le Bourgeois gentilhomme av Roger Coggio
  • 1982 : N'oublies pas ton père au vestiaire
  • 1983 : Baisers exotiques av Jean Luret (som "Elizabeth")
  • 1985 : Joy et Joan av Jacques Saurel (som "Joy")
  • 1985 : Brigade des mœurs av Max Pécas
  • 1986 : Suivez mon regard av Jean Curtelin
  • 1986 : Le Couteau sous la gorge (som "Valérie Landis")
  • 1986 : L'Exécutrice av Michel Caputo (som "Martine")
  • 1987 : On se calme et on boit frais à Saint-Tropez av Max Pécas (som "Alexandra")
  • 1987 : Le Diable rose av Pierre B. Reinhard (som "Naska/Lolita")
  • 1987 : Therese II la mission av Guillaume Perrote (som "Therese")
  • 1988 : Dark Mission, les fleurs du mal av Jess Franco (som "Linda Montana")
  • 1988 : Les Prédateurs de la nuit av Jess Franco (som "Nathalie")
  • 1990 : Henry och June av Philip Kaufman (som prostituerad)
  • 1993 : Illusions fatales av Patrick Malakian
  • 1999 : Les Fourches caudines av Michael Donio
  • 2000 : La Dame pipi av Jacques Richard
  • 2002 : La Fiancée de Dracula av Jean Rollin
  • 2005 : Calvaire av Fabrice Du Welz (som "Mademoiselle Vicky")
  • 2009 : Quelque chose à te dire av Cecile Telerman

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Brigitte Lahaie, 27 september 2012.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.gala.fr .[källa från Wikidata]
  2. ^ Internet Movie Database, läst: 18 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Discogs, Brigitte Lahaie, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ GeneaStar, Brigitte Lahaie.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] ”Brigitte Lahaie” (på franska). telerama.fr. https://vodkaster.telerama.fr/artistes/brigitte-lahaie/92570. Läst 12 september 2021. 
  6. ^ [a b c d e] ”Brigitte Lahaie - La biographie de Brigitte Lahaie” (på franska). Gala.fr. https://www.gala.fr/stars_et_gotha/brigitte_lahaie. Läst 12 september 2021. 
  7. ^ ”Brigitte Lahaie : une icône du cinéma de marge au nombre invraisemblable d’amants - Gala” (på franska). Gala.fr. 11 oktober 2020. https://www.gala.fr/l_actu/news_de_stars/brigitte-lahaie-une-icone-du-cinema-de-marge-au-nombre-invraisemblable-damants_456218. Läst 12 september 2021. 
  8. ^ ”Pour la peau d'un flic (1981) - IMDb”. http://www.imdb.com/title/tt0082935/reference. Läst 12 september 2021. 
  9. ^ [a b c] Gonçalves, Virginie (9 juli 2020). ”Brigitte Lahaie : qui est son mari Patrick ? - Gala” (på franska). Gala.fr. https://www.gala.fr/l_actu/news_de_stars/brigitte-lahaie-qui-est-son-mari-patrick_451425. Läst 12 september 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]