Borgholms stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen, Borgholms stad. För orten se Borgholm, för dagens kommun, se Borgholms kommun.
Borgholms stad
Före detta kommun
Borgholms stadshus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖland
LänKalmar län
Kommun, nuBorgholms kommun
CentralortBorgholm
Inrättad28 augusti 1816
Upphörd31 december 1970
Uppgått iBorgholms kommun
Befolkning, areal
Areal2 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°52′49″N 16°39′22″Ö / 56.880261111111°N 16.656219444444°Ö / 56.880261111111; 16.656219444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagMöre och Ölands domsagas tingslag (–)
Ölands domsagas tingslag ()
Ölands norra mots tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0885
Redigera Wikidata

Borgholms stad var en stad och kommun i Kalmar län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Borgholms slotts ruiner.

Borgholm är namngivet efter slottet Borgholm, uppfört på 1270-talet, och redan i de äldsta källorna, på 1280-talet, skrivs namnet precis som i dag. Då ingick slottet tillsammans med byarna Slät och Bragelunda under medeltiden i socknen Borg. Denna socken införlivades i början av Gustav Vasas tid med Räpplinge socken.[1]

Borgholm fick stadsrättigheter den 28 augusti 1816,[2] och när 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades staden som kommun från den 1 januari 1863. Unikt nog fick staden inte egen jurisdiktion utan löd alltjämt under landsrätt. Vid sekelskiftet 1900 var Borgholm och Haparanda de enda städer som saknade sådan,[3] men därefter inrättades heller inga nya rådhusrätter förutom Lysekils rådhusrätt 1903.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

1 januari 1971, i samband med kommunreformen 1971, ombildades Borgholms stad till Borgholms kommun.[6]

1 januari 2016 inrättades distriktet Borgholm, med samma omfattning som Borgholms församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Staden saknade egen jurisdiktion och ingick i judiciellt hänseende i Ölands domsaga och från 1 januari 1969 i Möre och Ölands domsaga. Borgholms stad tillhörde först Ölands norra mots tingslag, som 1 januari 1943 uppgick i Ölands domsagas tingslag. Efter Ölands domsaga upphört den 1 januari 1969 tillhörde staden Möre och Ölands domsagas tingslag.[7]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Borgholms kyrka, invigd 1879.

I kyrkligt hänseende tillhörde staden före 1969 Borgholms församling.[8]

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0789[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.

Vapnet fastställdes 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Borgholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2,01 km², varav 2,00 km² land.[4]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Borgholms stad fanns tätorten Borgholm, som hade 2 488 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[10]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt:[11]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 20,7 procent med varuhandel, 15,9 procent med samfärdsel, 11,5 procent med byggnadsverksamhet, 8,3 procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 7,4 procent med övriga inom handel samt 6,6 procent med livsmedelsindustri m.m.. 0,9 procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[11]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1968[redigera | redigera wikitext]

ValårVSCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19193710
3710
2082,6
173
1920479
479
2033,2
164
1922479
479
2038,1
173
19263413
3413
2061,4
19
19305411
5411
2066,6
20
1934839
839
2075,3
20
1938947
947
2072,9
20
19421145
1145
2070,7
19
1946875
875
2076,9
173
19501285
1285
2582,5
214
19541276
1276
2581,0
205
1958110266
10266
2579,0
205
1962210265
210265
2580,3
214
196639454
39454
2583,1
214
19681111738
111738
4085,6
37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borgholms stad 1820–1990
ÅrFolkmängd
1820
  
109
1830
  
288
1840
  
481
1850
  
545
1860
  
658
1870
  
817
1880
  
906
1890
  
840
1900
  
926
1910
  
1 151
1920
  
1 269
1930
  
1 981
1940
  
2 037
1950
  
2 319
1960
  
2 493
1970
  
2 437
1980
  
2 738
1990
  
3 177
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1980, red. Göran Hallberg, Sydsvenska ortnamnssällskapets Förlag, Lund 1980 ISSN 0302-8348, s. 23f
  2. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1925
  3. ^ ”Förändringar av Sveriges underrätter efter år 1900”. Sveriges Domstolar. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402133253/http://domstol.se/Publikationer/Domkretsen/sveriges_underratter_erik_wangmar.pdf. Läst 1 mars 2011. 
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Borgholms stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 56-57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.