Bombus funebris

Från Wikipedia
Bombus funebris
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteCullumanobombus[2]
ArtBombus funebris
Vetenskapligt namn
§ Bombus funebris
AuktorSmith, 1854[2]
Synonymer
Bombus peruvianus Brèthes, 1920[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Bombus funebris är en biart som beskrevs av Smith 1854.[3] Bombus funebris ingår i släktet humlor, och familjen långtungebin.[3] Inga underarter finns listade.[4]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Drottning och arbetare är övervägande svarta, men med ett vitt fält på mellankroppen, på bakkanten av tergit[a] 4 och hela tergit 5. Även på tergit 6 kan de ha iblandade ljusa hår. Vingarna är brunsvart halvgenomskinliga. Hanarna har en liknande färgteckning, men där är hela tergit 5 till 7 vita. Deras vingar är dessutom halvgenomskinligt ljusbruna. Drottningen är omkring 20 mm lång, arbetarna 14 mm och hanarna 16 mm.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Humlan är en obligat höghöjdsart (det vill säga den lever endast på höga höjder) som vanligen lever på höjder mellan 2 000 och 3 500 m.[6] Arten är vanlig, men undviker Andernas skogar. På höjder över 3 800 m är den dock mindre vanlig.[1] Som högst har den observerats på en höjd av 4 750 m i Colombia, en av de högsta höjder man observerat någon humla.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar Bolivia (departementen Cochabamba och La Paz), Chile (regionen Coquimbo), Colombia (departementen Cundinamarca och Nariño), Ecuador (provinserna Azuay, Guayas, Loja, Los Ríos, Pastaza, Pichincha och Tungurahua) samt Peru (provinsen Lima samt regionerna Ancash, Arequipa, Ayacucho, Cajamarca, Cuzco, Junín, Piura, Puno och Tacna)[7]

Hotbild[redigera | redigera wikitext]

Även om arten är vanlig, ser IUCN habitatförlust till följd av utökat jordbruk som ett potentiellt hot, inte minst på grund av den utarmning av näringsväxterna som jordbrukets monokulturer skulle kunna innebära.[1]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Rasmussen, C. 2016 Bombus funebris . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 april 2024.
  2. ^ [a b] Cullumanobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/cu.html. Läst 209 januari 2015. 
  3. ^ [a b c] Bombus funebris Smith, 1854” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714911#null. Läst 21 april 2024. 
  4. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/bombus+funebris/match/1. Läst 20 januari 2015. 
  5. ^ H. E Milliron (1970) (på engelska). A Monograph of the Western Hemisphere Bumblebees (Hymenoptera: Apidae; Bombinae) II. The Genus Megabombus Subgenus Megabombus.. Ottawa: The Entomological Society of Canada. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Bombus+funebris#Identification. Läst 17 april 2024 
  6. ^ [a b] Victor H. Gonzales och Michael S. Engel (2004). ”The Tropical Andean Bee Fauna (Insecta: Hymenoptera:Apoidea), with Examples from Colombia” (på engelska). Entomologische Abhandlungen (Dresden: Museum für Tierkunde) 62 (1). ISSN 0373-8981. https://www.researchgate.net/publication/228915768_The_tropical_Andean_bee_fauna_Insecta_Hymenoptera_Apoidea_with_examples_from_Colombia. Läst 28 april 2024. 
  7. ^ J. S. Moure och G. A. R. Melo (17 juli 2023). Bombus (Funebribombus) funebris Smith, 1854” (på engelska). Moure's Bee Catalogue. https://moure.cria.org.br/catalogue?id=111856. Läst 10 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]