Blåmurarbi
| Blåmurarbi | |
 Blåmurarbi, hane. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Helicosmia[1] |
| Art | Blåmurarbi O. caerulescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia caerulescens | |
| Auktor | (Linné, 1758)[2] |
| Synonymer | |
|
Apis caerulescens Linnaeus, 1758[3] | |
 Blåmurarbi, hona. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Blåmurarbi (Osmia caerulescens) är ett solitärt bi i familjen buksamlarbin.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Honan har metalliskt mörkblåskimrande kropp med tunn, vitaktig behåring, som dock är något längre på sidorna. Bukens hårborste, som hon använder för att samla pollen, är emellertid svart. På tergiternas[a] bakkanter finns en svag antydan till hårband, kraftigare hos hanen.[4] Clypeus (munskölden)[b] har speciella hår som används för att skrapa pollen från vissa växters ståndare.[5]
Hanens kropp har en grönaktig metallglans. Ovansidan har tämligen gles, gulgrå behåring, medan behåringen är vitaktig på undersidan. Hanens ögon går i blått eller grönt. Kroppslängden är mellan 8 och 10 mm för honan, 7 till 8 mm för hanen.[4]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Blåmurarbiet förekommer i gräsmarker, skogar, skogsbryn och gläntor, buskageterräng av macchiatyp, fruktodlingar, trädgårdar och parker.[5][4] I många områden har arten två generationer per år: Den första flyger från april/maj till slutet av juli, den andra från augusti.[6] I områden där arten inte har mer än en generation, som i norra delen av utbredningsområdet, varar i regel flygtiden från april till augusti för honorna, medan hanarna, som kommer fram några veckor före honorna, i regel slutar flyga redan i juni.[4]
Arten är polylektisk, den är inte särskilt specialiserad vad gäller värdväxter, utan besöker blommor ur bland andra familjerna korgblommiga växter, korsblommiga växter, ärtväxter, kransblommiga växter, strävbladiga växter och grobladsväxter.[6][5] I Nordamerika, där flygtiden varar från mars till juli, flyger den dessutom till hortensiaväxter.[7]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Larvbona byggs i ihåliga växtstänglar, befintliga håligheter i murket trä, klipp- och lerväggar, i gamla insektsbon och -gångar, i bihotell (ihåliga rör som används av odlare för att locka till sig pollinerande bin). Det förekommer också att honan återanvänder gamla, städade bon.[4] Väggarna mellan larvcellerna och förslutningsproppen i mynningen tillverkas av söndertuggade blad.[4] Cellerna fylls med en tämligen lös blandning av pollen och nektar. Larven förpuppas före övervintringen, och tillbringar denna som fullbildad insekt i puppkokongen.[8]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Blåmurarbiet förekommer i större delen av Europa och angränsande världsdelar från Finland, Sverige och Baltikum i norr till Medelhavet och Nordafrika i söder, samt från England och Wales i väster till Grekland och norra Asien i öster.[5] Den finns också i avgränsade populationer i Indien[5] och Nordamerika (från Minnesota till Nova Scotia, söderut till Illinois och North Carolina)[7].
Arten finns i Sverige från Skåne till Värmland och Dalarna samt längs den norrländska kusten till Ångermanland. I Sverige betecknas den som livskraftig ("LC").[9]
Arten förekommer inte i Finland.[10]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Osmia caerulescens Linnaeus, 1758” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+caerulescens. Läst 1 mars 2013.
- ^ ”Osmia caerulescens (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=715518. Läst 1 mars 2013.
- ^ [a b] Cederberg, Björn (2006). ”Osmia caerulescens | blåmurarbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103188/details?lang=sv. Läst 1 mars 2023.
- ^ [a b c d e f] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Blåmurarbi Osmia caerulescens”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/osmia-caerulescens-103188. Läst 1 mars 2023.
- ^ [a b c d e] Lhomme, P. 2014 Osmia caerulescens . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 1 mars 2023.
- ^ [a b] G R Else (februari 2012). ”Osmia caerulescens (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/megachilidae/osmia-caerulescens. Läst 25 juli 2013.
- ^ [a b] Theodore, Mitchell (1960). ”The Bees of the Eastern United States” (på engelska). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station (North Carolina State University)) (152). http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+caerulescens#Overview. Läst 1 mars 2023.
- ^ ”Mauerbienen: Osmia caerulescens” (på tyska). Wildbienen. 2020. http://www.wildbienen.de/eb-ocaer.htm. Läst 1 mars 2023.
- ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Blåmurarbi Osmia caerulescens”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/osmia-caerulescens-103188. Läst 27 februari 2023.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”Osmia caerulescens”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204611. Läst 1 mars 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|