Birger Davidson
| Birger Davidson | |
| Född | Birger Karl Simon Davidsson 10 augusti 1920 Gustav Adolfs församling, Västergötland |
|---|---|
| Död | 17 december 2015 (95 år) Kungsåra distrikt, Västerås, Västmanland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Frikyrkoman och politiker |
| Maka | Margit Storck (gift 1947–2000; hennes död) |
| Släktingar | Bertil Davidsson (bror) Georg Davidsson (bror) |
Birger Karl Simon Davidson (folkbokförd Davidsson), född 10 augusti 1920 i Gustav Adolfs församling i dåvarande Skaraborgs län, död 17 december 2015 i Kungsåra distrikt i Västerås i Västmanlands län[1], var en svensk frikyrkoman och politiker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Birger Davidson växte upp på gården Gullskog i Gustav Adolfs församling i sedermera Habo kommun. Han var son till hemmansägaren Karl Davidsson och Rut Andersson samt äldre bror till rektor Bertil Davidsson och riksevangelisten Georg Davidsson.[2] Efter examen från Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg hade han i unga år anställningar hos företag i Habo och Göteborg.[3]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Davidson var ekonomichef hos frikyrkosamfundet Helgelseförbundet 1946–1985.[4] Han var parallellt med arbetet inom Helgelseförbundet representant för Götenehus och drev under en period tillsammans med hustrun hennes affär Vasa Sko i Linköping.[3]
Han var ledamot av Sveriges Frikyrkoråd från 1949 och ordförande där från 1979.[5] Han hade förtroendeuppdrag i Evangeliska förbundet Senapskornet, Frikyrkan hjälper, Diakonia, Dewertska Kulturstiftelsen och kommittén för Riseberga bönhus.[3][4] Davidson var kassaförvaltare i Frikyrkorådets samarbetsnämnd, som fördelar statsbidrag till trossamfunden, och senare vid Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) som hade samma funktion.[5][6]
Han deltog i utvecklandet av Sveriges första religionsfrihetslag som trädde i kraft 1951 och senare i det arbete som kom att utmynna trossamfundens förändrade rättsliga ställning 2000.[6] Han var författare till skriften "Det började med ett bönemöte..." (1955).[7]
Som politiker var Birger Davidson verksam som ledamot och ordförande i Skolstyrelsen i Linköping och i Folkpartiets kristet-sociala råd. Han var också suppleant i riksdagen 1973–1979.[5] Han var styrelseledamot i Försäkringsbolaget Ansvar och ledamot i Linköpings tekniska högskola.[6]
Birger Davidson var en av initiativtagarna till Citykyrkans församling i Linköping som vid sitt grundande 1953 hade namnet Salemförsamlingen.[4]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Birger Davidson var från 1947 till hustruns död gift med Margit Storck (1915–2000) och fick två döttrar tillsammans med henne.[8][9][1] Efter många år i Linköping bosatte sig makarna 1985 i Västerås. De är begravda på Habo mellersta kyrkogård.[10]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 8: 1830–2020. Sveriges släktforskarförbund. 2021
- ^ Församlingsbok för Gustav Adolf (F, R) AIIa:5 (1929–1941) Sida: 109.
- ^ [a b c] Göteborgs-Posten söndagen den 9 augusti 1970 sidan 12.
- ^ [a b c] Minnesord av Lilian Kichuchi Johansson i Östgöta-Correspondenten torsdagen den 14 januari 2016 sidan 17.
- ^ [a b c] "Ekonomichef ny ordförande", Svenska Dagbladet måndagen den 15 oktober 1979.
- ^ [a b c] Minnesord av Birgitta Högstedt och Mariana Davidson i Vestmanlands Läns Tidning lördagen den 30 januari 2016 sidan 3.
- ^ Davidson, Birger (1955). Det började med ett bönemöte: En presentation av missionssällskapet Helgelseförbundets uppkomst, utveckling och verksamhet. Kumla: Helgelseförb. Libris 1493258
- ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
- ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital
- ^ Birger Karl Simon Davidson på Gravar.se. Åtkomst 29 april 2023.