Bengt Gustafsson (sångare)

Från Wikipedia
Bengt Gustafsson
FödelsenamnBengt Arne Gustafsson
Född23 november 1953
Sverige Stockholm, Sverige
Död29 mars 2022 (68 år)
Sverige Stockholm, Sverige
Genrermusikal, opera, operett
Rolltenor
År som aktiv19822022

Bengt Arne Gustafsson, född 23 november 1953 i Stockholm, död 29 mars 2022 i Stockholm,[1] var en svensk opera-, operett-, musikal- och konsertsångare (tenor). Han hade cirka 50 roller på sin repertoar. Gustafsson undervisade också som musiklärare, körledare och sångpedagog fram till sin död.[2]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gustafssons musikaliska utbildning började på Birkagårdens folkhögskola i Stockholm 1974–1976 och fortsatte med musiklärarutbildning och en musikerexamen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Operastudio -67 1979–1981, Operahögskolan i Stockholm åren 1983–1986 med sångstudier för bland andra Lilian Gentele, Hans Gertz, Erik Saedén, Vera Rózsa, Björn Haugan och Anna Sims.

Han gick senare även en sångpedagogutbildning vid Musikhögskolan samt kurser och master classes för bland andra Kerstin Meyer och Nicolai Gedda. Våren 1986 mottog han Nicolai Geddas stipendium.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Debut[redigera | redigera wikitext]

Debuten som operasångare var som Mark i The Midsummer Marriage av Michael TippettCirkus i Stockholm 1982 med sopranen Hillevi Martinpelto som ledande motspelerska. Efter detta arbetade han med olika fria operagrupper såsom Operastudio 67, Opera på Vinden och Operaligan. På Ystadoperan hade Bengt ledande roller i sex produktioner: Tum-Tum i Das Nusch-Nuschi, Marcel i La Bohemé, Näsan i Schostakovitchs Näsan, Rodolfo i Luisa Miller, Greve Liebenskof i Resan till Reims [3]

1980–1992[redigera | redigera wikitext]

Åren 1981–1982 var Bengt Gustafsson engagerad som Uttern i Animalen av Tage Danielsson och Lars Johan WerleOscarsteatern i Stockholm. Han gjorde även några föreställningar som den amerikanske utrikesministern Gordon.

Under tiden på Operahögskolan instuderade han och framförde roller som Nemorino i Kärleksdrycken av Gaetano Donizetti med Kammarorkestern i Oskarshamn och i regi av Mimmi Pollak, Lenski i Eugen Onegin av Pjotr Tjajkovskij med Kammarorkestern i Uppsala, Male Chorus i The Rape of LucretiaConfidencen i Stockholm. Instuderingen till den senare gjordes med hjälp av Kerstin Meyer, Joan Cross och Peter Pears. Don José i Carmen var Operaskolans slutproduktion på Kungliga Operan mot Ingrid Tobiasson som Carmen.

Gustafsson hade redan tidigare debuterat på Kungliga Operan som munk ett i Taverner av Peter Maxwell Davies, Honungsguldträdet och Prinsen i Slottet det vita av Sven-David Sandström samt högkomikern Sandon i Aniara av Karl-Birger Blomdahl. För den senare rollen blev Gustafsson engagerad ett år på Kungliga Operan efter avslutade studier vid Operahögskolan.

Den 6 november 1985 medverkade Gustafsson i Vincenzo Bellinis ungdomsverk Adelson e Salvini som framfördes vid två tillfällen i Catania på Sicilien med svenska sångare, Stockholms kammarkör och Drottningholms Barockensemble. Det var ett uppmärksammat projekt som initierades av professor Enrico Failla. Det direktsändes i den italienska radion RAI, senare även i Stockholmsradion, spelades in på skiva och filmades för ett norskt dokumentärprogram. Gustafsson sjöng där rollen som Salvini.

Under våren 1985 var han engagerad på Staatstheater Braunschweig i Mästersångarna i Nürnberg av Richard Wagner och sjöng i rollen som David två föreställningar där. Hösten 1986 gjorde Gustafsson rollen som Bergakungen i Den bergtagna av Ivar HallströmNorrlandsoperan. Därefter blev han engagerad som Hertigen i Rigoletto av Giuseppe Verdi på Norrlandsoperan hösten 1987.

Från hösten 1987 fram till våren 1992 var han engagerad på Folkoperan i Stockholm, där han framträdde som Calaf i Turandot, Salai i Lionardo, Almaviva i Barberaren i Sevilla, Den blinde i Barfotaliv, Hoffmann i Hoffmanns äventyr, Eisenstein i Läderlappen.

1989 medverkade han som Rodolphe i La Bohemé i Nationalteaterns uppsättning i Göteborg.

1992–2012[redigera | redigera wikitext]

Under 1990-talet sjöng Gustafsson med Stockholms Operettensemble under Anne-Lie Kinnunens ledning i en rad operetter (bland annat Rossilon i Glada änkan, Tiggarstudenten, En valsdröm) och även i sommarprogrammen på Hallwylska palatsets gård i centrala Stockholm. Han medverkade också i barnoperan Mästerkatten i stövlar med musik av Staffan Björklund på Kungliga Operan. Med operagruppen Opera Vox sjöng Gustafsson Hoffmann i Hoffmanns äventyr våren 2008.

När ledaren för Stockholms Operettensemble Anne-Lie Kinnunen avled våren 2010, bildades Stockholms Nya Operettensemble under ledning av Rimma Gotskosik. Gustafsson medverkade under 2010 och 2011 i föreställningar och turné.

Inom det kyrkomusikaliska området har Gustafsson också en bred repertoar. Han sjöng evangelist- och tenorpartiet i Johann Sebastian Bachs Johannespassionen första gången 1979. Därefter följde en rad oratorier och mässor.

Han framträdde även med romanser och visor i program med piano men också med gitarr, harpa och oboe.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Produktioner[redigera | redigera wikitext]

Kyrkomusikaliska verk[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/776071/Dodsannons
  2. ^ Sørensen, Inger (1993). Operalexikonet. Forum. ISBN 91-37-10380-6. OCLC 467320337. https://www.worldcat.org/oclc/467320337. Läst 29 mars 2021 
  3. ^ Teater i Ystad. Ystads Fornminnesförening och Ystads Teater AB. 1994. ISBN 91-972313-0-4. OCLC 470557737. https://www.worldcat.org/oclc/470557737. Läst 29 mars 2021 
  4. ^ [a b c d e f] Bark, Richard (2000). Från brösten till helgonet : 20 år med Ystadoperan. Föreningen Ystadoperan. ISBN 91-631-0409-1. OCLC 163842829. https://www.worldcat.org/oclc/163842829. Läst 26 juli 2021