Bengt Gate
| Bengt Gate | |
 | |
| Född | 30 december 1909[1][2] Maria Magdalena församling[2] |
|---|---|
| Död | 30 augusti 1988[1][2] (78 år) Lidingö församling[3][2], Sverige |
| Begravd | Lidingö församlings kyrkogård[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Arbetsgivare | AGL Arkitektkontor AB |
| Föräldrar | Simon Gate |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Gate, född 30 december 1909 i Stockholm, död 30 augusti 1988 på Lidingö, var en svensk arkitekt och höjdhoppare.
Han var son till målaren och formgivaren Simon Gate (1883–1945). Bengt Gate är begravd på Lidingö kyrkogård.[5]
Arkitekten[redigera | redigera wikitext]
Efter examen från Kungliga tekniska högskolan 1934 startade han 1936 egen verksamhet tillsammans med arkitekterna Stig Ancker och Sten Lindegren, Ancker-Gate-Lindegren Arkitektkontor AB (AGL), där initialerna stod för Ancker-Gate-Lindegren. Mellan 1982 och 1986 var han anställd hos Axel Ancker arkitektkontor AB.
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Sportutställningen i Stockholm 1949.
- Simhall i Norrtälje.
- Simhall i Finspång.
- Bostadsområdet Ella Gård i Täby, 1954.
- Bostadsområdet Larsberg på Lidingö.
- Bostadsområdet Torsvikshöjden i Torsvik på Lidingö, 1947.
- Bostadsområde Norra Kvarngärdet, Uppsala, 1963.
- Bostadsområdet Tybble, Örebro.
- Restaurangen Parapeten på utställningen H55, Helsingborg, 1955.
- Radhusområdet Hersby Gärde, Lidingö, 1954
- Toftvägens radhusområde , Lidingö, 1963
- Förbundshuset, Torsgatan 10, Stockholm.
- Hotell, affärs- och kontorshus, Nybrogatan 53, Stockholm, 1954–1957.
- Ämbetshus för Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen 24, 1970
- Läroverk i Lidingö (Institutionsbyggnad, 1954 och Matsalsbyggnad, 1958).
- Kontorshus för AB Vägförbättringar, Stockholm.
- Utställningshall och hytta vid Orrefors glasbruk.
- Silvieberg 3, bostadshus i Stockholm, tillsammans med Stig Ancker och Sten Lindegren, 1963.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Kv Vasaloppet, punkthus 1949 -
Sporren 16, 1960-62 -
Restaurang Parapeten, 1955 -
Silvieberg 3, 1963, fasad mot väst.
Idrottsmannen[redigera | redigera wikitext]
Bengt Gate tävlade för SoIK Hellas och tog guld i höjdhopp i de svenska mästerskapen 1931 och 1932.
| Bengt Gate | ||
| Friidrott | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Silver | 1930 | Höjdhopp |
| Guld | 1931 | Höjdhopp |
| Guld | 1932 | Höjdhopp |
| Företrädare: Ivan Nilsson (1929–1930) |
Svensk mästare i höjdhopp Bengt Gate (1931–1932) |
Efterträdare: Kurt Lundqvist (1933) |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- KulturNav: Gate, Bengt
- - Vem var det? 1962
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006. ISBN 91-631-9065-6
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 19091230-1017 Gate, Bengt, läst: 29 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ FinnGraven.se, Bengt Gate, läs online, läst: 29 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ FinnGraven
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Bengt Gate.
|