Barbro Johansson
| Barbro Johansson | |
| Född | 25 september 1912[1] , Malmö , Sverige |
|---|---|
| Död | 2 december 1999 (87 år) Uppsala domkyrkoförsamling[1], Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige och Tanzania |
| Sysselsättning | Lärare, missionär |
| Befattning | |
| Minister Parlamentsledamot, Mwanza (1959–) | |
| Känd för | Tanzanias första utbildningsminister |
| Föräldrar | Överlärare Anders Johansson Betzy Johansson f. Hussénius |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor (1968) Illis Quorum (1990) | |
| Redigera Wikidata | |
Barbro Cecilia Johansson, född 25 september 1912 i Malmö, död 2 december 1999 i Uppsala, var en svensk missionär. Hon var verksam i Tanzania, där hon var legendarisk, bland annat som minister i Tanzanias regering, och kallades Mama Barbro. Hon blev medborgare i Tanzania 1962.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Barbro Johansson föddes i S:t Johannes församling, Malmö, som dotter till överläraren Anders Johansson och folkskollärarinnan Betzy Persson Hussénius. Efter att ha genomgått utbildning till lärare i Sverige reste Johansson 1946 till dåvarande Tanganyika i Svenska kyrkans tjänst.[2] Där lät hon 1949 återuppföra en flickskola i Kashasha, Bukoba, och invaldes sedan i landets parlament 1959 som Mwanzas representant och som medlem av Tanganyika African National Union (TANU) som senare gick samman med Revolutionära statspartiet. Senare blev hon minister i Tanzanias regering.
Hon var också rektor för en flickskola, rådgivare åt Tanzanias ambassadör i Sverige, styrelsemedlem i Dar es-Salaams universitet och under hela tiden aktiv för att förbättra vuxenutbildningen. Med tiden blev hon nära vän med president Julius Nyerere,[3] vilket ledde till att Tanzania och Sverige, under Tage Erlander och Olof Palme, upprättade sina goda relationer.[4] Erlander och Johansson hade varit studiekamrater i Lund. Hon verkade också för befrielserörelserna i övriga södra Afrika, till exempel ANC. Hon utnämndes till hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1968.[5] Barbro Johansson tilldelades Hans Majestät Konungens medalj i åttonde storleken i Serafimerordens band 1980 och Illis quorum meruere labores 1990.
1996 bildades stiftelsen JOHAfonden i Barbro Johanssons namn för att främja flickors utbildning.[6] JOHAfonden första skola, Barbroskolan utanför Dar es Salaam, startades i april år 2000. 2010 startades ytterligare en skola i Bukuba i norra Tanzania.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Hem till Tanzania : boken om Barbro Johansson berättad för Anna Wieslander. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1989. Libris 7236482. ISBN 91-29-59313-1
Källor (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Biografi vid presentationen av boken Papers in Honour of Barbro Johansson Sundkler, Bengt & Per-Åke Wahlström (Eds.)[död länk]
- Antavla för Anders Johansson, Barbro Johanssons far
- Tord Björk, Folkrörelser och protester: Alternativrörelsen i Norden
- Svenskan som tog plats i Tanzanias parlament, tidningen Dagen 25 augusti 2016.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Barbro Cecilia Johansson, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Svenskan som tog plats i Tanzanias parlament”. Läst 9 september 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928122204/http://www.edu.nykoping.se/gripen/T3000/Aktiviteter.htm. Läst 14 mars 2007.
- ^ http://exportnytt.swedishtrade.se/framework/exportnews.aspx?id=3206
- ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 53. Libris 10624901. ISBN 9789173603546
- ^ JOHAfonden
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
|