Arthur Hultqvist

Från Wikipedia

Johan Arthur Hultqvist, född 21 maj 1873 i Göteborgs Kristine församling,[1] död 19 juli 1926 i Norrköping, var en svensk elektroingenjör.

Hultqvist, som var son till musikdirektören Frans Oscar Hultqvist och Ellida Kayser, utexaminerades från Chalmers tekniska läroanstalt 1893, studerade vid Polytechnikum i Zürich 1895–1897 samt utförde experiment på eget laboratorium, hos Boye & Thoresens Elektriska AB i Göteborg och hos AB de Lavals Ångturbin i Stockholm. Han var anställd vid Munksjö pappersbruk 1893-1895, ingenjör och direktörsassistent vid Göteborgs spårvägar 1901–1904, blev verkställande direktör för Norrköpings elektricitetsverk och spårvägar 1905, för Norrköpings kommunala affärsverk 1914, tillika för AB Knutsbro kraftstation från 1916.[2]

Hultqvist var sekreterare och kassaförvaltare i Svenska Spårvägsföreningen från 1907, statens representant vid internationella spårvägs- och järnvägskongresser 1908, 1910 och 1912. Han anlitades som sakkunnig i spårvägsfrågor i Örebro, Gävle, Karlskrona och Stockholm. Han var ledamot i styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping, hamnstyrelsen, hamnbyggnadskommittén, byggnadsnämnden, slakthuskommittén och hälsovårdsnämnden. Han uppgjorde förslag till ett större värmeverk för Norrköping 1911–1918, förslag till vattenkraftstation vid Bjärka-Säby och till reservkraftstation i Norrköping.[2]

Hultqvist var konsul för Serbien i Norrköping från 1907.[3] Han avled till följd av de skador som han ådrog sig då han påkördes av en lastbil i hemstaden.[4] Han gravsattes på Matteus begravningsplats i Norrköping.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]