Annika Ernstson
| Annika Ernstson | |
| Född | Anna Cajsa Carolina Grahn 26 december 1913 Öja församling, Småland |
|---|---|
| Död | 18 april 2004 (90 år) Oscars församling, Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Översättare |
| Make | Gunnar Ernstson (gift 1935–1960; skild) |
Anna-Cajsa Ernstson (folkbokförd Anna Cajsa Carolina Ernstson), känd som Annika Ernstson, ogift Grahn, född 26 december 1913 i Öja församling i Kronobergs län, död 18 april 2004 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk översättare[2] som översatte från spanska. Hon ägnade sig huvudsakligen åt latin- och sydamerikanska författare, däribland nobelpristagarna Miguel Ángel Asturias och Mario Vargas Llosa.
Annika Ernstson var 1935–1960 gift med byggnadsingenjören Gunnar Ernstson (1910–1976)[1] och fick barnen Stefan (född 1936), Marie-Louise (född 1944) och Sylvia (född 1948).[3] Hon är begravd på Lidingö kyrkogård.[4]
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Miguel Delibes: Råttorna (Las ratas) (Tiden, 1965)
- Miguel Ángel Asturias: Mulattkvinnan (La mulata de tal) (Prisma, 1967)
- Manuel Mejía Vallejo: Tuppar och män (El día señalado) (Tiden, 1969)
- Héctor Rivera Béjar: Peru 65: anteckningar från en gerillaerfarenhet (Péru 1965: apuntes sobre una experiencia guerrillera) (Rabén & Sjögren, 1970)
- Mario Vargas Llosa: Valparna (Los cachorros och Los jefes) (PAN/Norstedt, 1978)
- Miguel Delibes: Fem timmar med Mario (Cinco horas con Mario) (Coeckelberghs, 1978)
- Carlos Fuentes: Terra Nostra (Terra nostra) (Rabén & Sjögren, 1983)
- María Luisa Bombal: Den sista dimman (La última niebla) (Norstedt, 1983)
- Heberto Padilla: I min trädgård betar hjältarna (En mi jardín pastan los héroes) (Norstedt, 1985)
- Ernesto Sabato: Abaddon, utplånaren (Abaddón el exterminador) (Norstedt, 1986)
- Carlos Fuentes: Där luften är klarast (La región más transparente) (Stenström, 1987)
- Mario Vargas Llosa: Berättaren (El hablador) (Norstedt, 1991)
- Mario Vargas Llosa: Till styvmoderns lov (Elogio de la madrastra) (Norstedt, 1992)
- Carlos Fuentes: Ömsa skinn (Campio de piel) (Stenström, 1993)
- Mario Vargas Llosa: Samtal i katedralen (Conversación en la Catedral) (Norstedt, 1994)
- Mario Vargas Llosa: Döden i Anderna (Lituma en los Andes) (Norstedt, 1998)
- María Luisa Bombal: Den sista dimman: noveller (La última niebla) (Tranan, 2011)
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1979 – Sveriges Författarfonds premium till personer för belöning av litterär förtjänst
- 1983 – Rabén & Sjögrens översättarpris
- 1987 – De Nios översättarpris
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Sveriges befolkning 1975. Arkiv Digital
- ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
- ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710