Hoppa till innehållet

Anisorus quercus

Från Wikipedia
 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-08)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Anisorus quercus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
FamiljLånghorningar
Cerambycidae
SläkteAnisorus
ArtAnisorus quercus
Vetenskapligt namn
§ Anisorus quercus
Auktor(Götz, 1783)
Synonymer
Stenocorus quercus Fuchs & Bussler, 2007[1]
Stenocorus (anisorus) quercus Pesarini & Sabbadini, 2007[2]
Stenocorus (anisorus) quercus Verdugo & Pérez-López, 2004[3]
Stenocorus (anisorus) quercus Pérez Moreno, Moreno Grijalba & Rodríguez Saldana, 2004[4]
Stenocorus (anisorus) quercus Vives, 2000[5]
Stenocorus (anisorus) quercus Vives & Alonso-Zarazaga, 2000[6]
Stenocorus quercus Holzschuh, 1977[7]
Stenocorus quercus Villiers, 1967[8]
Leptura humeralis Zimsen, 1964[9]
Stenochorus quercus Iablokoff, 1954[10]
Stenocorus quercus Reitter, 1914[11]
Stenocorus quercus Aurivillius, 1912[12]
Toxotus quercus Mulsant, 1862[13]
Toxotus humeralis Küster, 1846[14]
Toxotus dispar Mulsant, 1839[15]
Leptura humeralis Fabricius, 1801[16]
Leptura baja Schrank, 1798[17]
Stenocorus dispar Panzer, 1797[18]
Leptura humeralis Fabricius, 1787[19]
Cerambyx quercus Götz, 1783[20]
Hitta fler artiklar om djur med

Anisorus quercus[21] är en skalbaggsart som först beskrevs av Götz 1783. Anisorus quercus ingår i släktet Anisorus och familjen långhorningar.[21][22]

Artens utbredningsområde är[21]:

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[21]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FUCHS Herbert & BUSSLER Heinz (2007) 24. Bericht der Arbeitsgemeinschaft Bayerischer Koleopterologen (Coleoptera), Nachrichtenblatt der Bayerischen Entomologen 56 (1/2): 43-49, 1 fig.
  2. ^ PESARINI Carlo & SABBADINI Andrea (2007) Notes on some Longhorn beetles from Continental Greece, with description of two new subspecies (Coleoptera: Cerambycidae), Atti della Società Italiana di Scienze Naturali e del Museo Civico di Storia Naturale in Milano 148 (1): 17-34, 32 figs.
  3. ^ VERDUGO PAEZ Antonio & PÉREZ-LÓPEZ Francisco (2004) Contribución al conocimiento de los Cerambícidos de Andalucía (España). IV. (Coleoptera: Cerambycidae), Boletín de la Sociedad Entomológica Aragonesa 35: 211-217.
  4. ^ PÉREZ MORENO Ignacio, MORENO GRIJALBA Fernando & RODRÍGUEZ SALDANA Pablo C. (2004) Nuevos datos sobre cerambícidos de La Rioja (España) (Coleoptera, Cerambycidae), Boletín de la Sociedad Entomológica Aragonesa 35: 295-296.
  5. ^ VIVES Eduard (2000) Fauna Ibérica. Coleoptera Cerambycidae, Fauna Ibérica 12: 1-566, 199 figs & 5 pls. CSIC, Madrid. ISBN 84-00-07887-X.
  6. ^ VIVES Eduard & ALONSO-ZARAZAGA Miguel Ángel (2000) Fauna Ibérica. Coleoptera Cerambycidae. Apéndice 1. Nomenclatura: Lista de sinónimos y combinaciones, Fauna Ibérica 12: 567-661. CSIC, Madrid. ISBN 84-00-07887-X.
  7. ^ HOLZSCHUH Carolus (1977) Bemerkenswerte Käferfunde in Österreich II., Koleopterologische Rundschau, Wien 53: 27-69.
  8. ^ VILLIERS André (1967) Coléoptères Cérambycides de Turquie (1re partie), L'Entomologiste, Paris 23 (1): 18-22.
  9. ^ ZIMSEN Ella (1964) The type material of I. C. Fabricius., Copenhagen, Munksgaard 656 pp.
  10. ^ IABLOKOFF André (1954) Nouvelles recherches sur les Xylophages de la Sainte-Baume, Bulletin de la Société Entomologique de France, Paris 59 (1-2): 20-24.
  11. ^ REITTER Edmund (1914) Beiträge zur Kenntnis der Coleopteren-Gattung Stenochorus Fbr., Deutsche entomologische Zeitschrift 58: 177-183.
  12. ^ AURIVILLIUS Christopher (1912) Cerambycidae : Cerambycinae, Coleopterorum Catalogus pars 39 [vol. 22]: 1-574. W. Junk & S. Schenkling, Berlin.
  13. ^ MULSANT Étienne (1862) Histoire Naturelle des Coléoptères de France. Longicornes, Annales de la Société Impériale d'Agriculture, d'Histoire Naturelle et des Arts Utiles de Lyon 1862: 1-480.
  14. ^ KÜSTER Heinrich Carl (1846) Die Käfer Europas. Nach der Natur beschrieben. Mit Beiträgen mehrerer Entomologen, Nürnberg, Bauer & Raspe 4: 1-100, 3 pls.
  15. ^ MULSANT Étienne (1839) Histoire Naturelle des Coléoptères de France. Longicornes, Paris, Maison : vii-xii + 1-304 pp., 3 pls.
  16. ^ FABRICIUS Johann Christian (1801) Systema eleutheratorum secundum ordines, genera, species : adiectis synonymis, locis, observationibus, descriptionibus, Bibliopoli Academici Novi, Kiliae 2: 1-687.
  17. ^ SCHRANK Franz von Paula (1798) Fauna Boica, Nürnberg (Ingolstadt, Landshut) 1 (2): 293-720.
  18. ^ PANZER Georg Wolfgang Franz (1797) Faunae Insectorum Germanicae initia oder Deutschlands Insecten, Felssecker, Nürnberg 17-41: pl. 1-20.
  19. ^ FABRICIUS Johann Christian (1787) Mantissa insectorum sistens eorum species nuper detectas adiectis characteribus genericis, differentiis specificis, emendationibus, observationibus, Hafniae, Proft 1: xx + 348 pp.
  20. ^ GÖTZ Georg Friedrich (1783) Beiträge zur Naturgeschichte der Insecten, Naturforscher 19: 70-77, pl. IV.
  21. ^ [a b c d] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/anisorus+quercus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  22. ^ TITAN: Cerambycidae database. Tavakilian G., 2009-05-25

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anisorus_quercus&oldid=52770531”