Anders Martin Wilhelm Stenkula
| Anders Martin Wilhelm Stenkula | |
| Född | Anders Martin Wilhelm Stenkula[1] 6 april 1800[1] Östra Skrukeby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 februari 1881[1] (80 år) Ringarums församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1], lärare[1] |
| Befattning | |
| Matematiklärare, Lund (1830–1834)[1] Matematiklärare, Degeberg (1834–1835)[1] Kyrkoherde, Ringarums församling (1857–1881)[1] | |
| Föräldrar | Per Anders Stenkula[1] |
| Utmärkelser | |
| Prost (1859)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Martin Wilhelm Stenkula, född 6 april 1800 i Östra Skrukeby församling, Östergötlands län, död 22 februari 1881 i Ringarums församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Anders Martin Wilhelm Stenkula föddes 1800 på Täljestad i Östra Skrukeby församling. Han var son till kyrkoherden Per Anders Stenkula och Helena Maria Giert. Stenkula studerade i Linköping och blev 31 mars 1819 student vid Lunds universitet. Han avlade magisterexamen där 1829 och var från 1830 till 1834 lärare i matematik vid Lyceum, Lund. Stenkula var sedan från 1834 till 1835 lärare i matematik vid Degebergs lantbruksinstitut i Västergötland. Han blev docent i matematik vid Lunds universitet 30 april 1835. Från höstterminen 1836 till vårterminen 1838 var han examinator i matematik vid studentexamen och i naturhistoria 1836–1837. Stenkula prästvigdes 25 maj 1853 i Lunds domkyrka och blev 25 augusti 1856 kyrkoherde i Ringarums församling, tillträdde 1857. Han blev 13 december 1859 prost och 31 maj 1879 filosofie jubeldoktor. Stenkula avled 1881 i Ringarums församling.[2]
Stenkula var en skicklig lantbrukare.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Stenkula gifte sig 1840 med sin kusin Lycka Sophia Sommelius (1806–1885). Hon var dotter till postmästaren Christian Tewis Sommelius och Anna Fredrica Giertz i Lund.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1820 – De Lineamentis Studii Romanorum Grammatici, Lund.[2]
- 1829 – In Formulas Trigonometriae Sphaericae Observationes Nonnullae, Lund.[2]
- 1834 – Landtbruks-Lärans nästan samtidiga utveckling med Naturvetenskaperna, i synnerhet med Chemien,och dess beroende af dem, Lund.[2]
- 1839 – En blick ifrån Statsoeconomien på Sveriges Handel och Näringsflit, Helsingborg.[2]
- 1845 – Några ord om Plogen och dess construction, Lund.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 613-614, läst: 15 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 613-614. Libris 41149