Anders Markstedt
| Anders Markstedt | |
| Född | 1746 Kusmark, Skellefteå socken |
|---|---|
| Död | 1808 |
| Nationalitet | Svensk |
| Andra namn | Anders Larsson Markstedt |
| Etnicitet | Svensk |
| Medborgarskap |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Gruvfogde |
| Känd för | Grundare av Ytterstfors såg |
| Maka | Katarina Jönsdotter |
| Barn | Katarina (f. 1795)
Maria (f. 1796) Britta (f. 1801) |
| Föräldrar | Lars Persson Karin Persdotter |
| Ytterstfors | |
 Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
| |
| Bolag | |
|---|---|
| Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB | |
| Bruk och anläggningar | |
| Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana | |
| Personer | |
| Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin | |
| Övrigt | |
| Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård | |
| Se även | |
| SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger |
Anders Markstedt, även Anders Larsson Markstedt, född 1746 i Kusmark i Skellefteå socken, död 1808, var en svensk gruvfogde.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Markstedt föddes i Kusmark (Kusmark 4) som son till Lars Persson (f. 1702, d. 1763) och Karin Persdotter (f. 1704, d. 1794).
Markstedt arbetade kring 1775 som gruvfogde vid Gustafsfält silvergruva i Nasafjällsområdet.[1] I slutet av 1700- och början av 1800-talen var han involverad i många industriprojekt. Som exempel kan nämnas att han ägde en sjättedel av Ytterstfors såg och lika mycket i Tväråns såg. Vidare var han även delägare i Bondhammars järnverk, Moröns silverfyndighet, kalkbruket i Häbbersfors, Holmfors såg och något som kan vara bolagets brädpråmar.[2]
Han gifte sig 1793 med Katarina Jönsdotter (f. 1768, d. 1810) och paret försökte anlägga ett nybygge i Högdal 1780, men detta godkändes inte. År 1784 köpte paret hemmanet Storkåge 2 och året därpå föddes parets första barn, Katarina. Inom äktenskapet föddes ytterligare två barn: Maria (f. 1796) och Britta (f. 1801).[3]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nordström, B-M.; Mannberg, U. (2002). ”Bondhammars bruk och såg”. Skelleftebygden (Föreningen för Skelleftefprskning, SKEFO) (1): sid. 17. https://ssfske.se/skelleftebygden/arkiv/2002_1.pdf. Läst 23 juli 2023.
- ^ ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/sagverksinvesterare/fordjupning-sagverksinvesterare. Läst 23 juli 2023.
- ^ Lundström, Ulf (2001) (PDF). Skellefteå socken 1650–1790. sid. 299–300, 344. https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/Skellefte%25C3%25A5-sn-1650-1790.-U.Lundstr%25C3%25B6m_liten.pdf. Läst 23 juli 2023 Arkiverad 30 juni 2023 hämtat från the Wayback Machine.